"Tredje vågens e-handel får stora konsekvenser"
– Prognoserna för e-handelns omfattning är underskattade. Om tio år tror jag att e-handeln tagit mer än tolv procent av den totala detaljhandeln. För nu kommer den tredje vågen av e-handel, e-handel över gränserna. Det säger Ulf Johansson, professor på centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.
Det som Ulf Johansson kallar ”tredje vågen” inom e-handeln kommer att få betydligt större konsekvenser än vad man vanligtvis talar om, spår han.
– Av en framtida tillväxtomsättning i detaljhandeln räknar man att näthandeln kommer att ta 90 procent, säger han med stöd i aktuella siffror från Storbritannien, Tyskland och Frankrike.
Centre for retail research i Nottingham förutspår att 60 000 engelska butiker, med 300 000 anställda, kommer att behöva slå igen de närmaste fyra-fem åren.
– Visst finns en långkonjunktureffekt här, men det mesta beror på e-handeln, säger han och fortsätter:
– I Storbritannien talar man sedan flera år tillbaka om ”death of high street”, och i USA stängs ett stort antal köpcentrum.
Nu kommer tredje vågen
Om den första e-handelsvågen var Boo.com, mer omtalat för sitt riskkapital än för sin egentliga handel, så består den andra vågen av aktörer som Cdon och Zalando.
– Ungefär där är vi. Nu väntar vi på den tredje vågen som kommer att storma in med full kraft, säger Ulf Johansson.
Den tredje vågen handlar om utländska sajter som på allvar börjar komma in över gränsen och attrahera svenska köpare.
– Den börjar när amerikanska Zappos kommer till Sverige. Zappos är utan tvekan en av dem som är absout bäst på kundservice och ofta slår fysiska butiker i den grenen. De finns inte här i Sverige än, men de kommer, lovar Ulf Johansson och fortsätter:
– Kinesiska Alibaba kommer också att komma hit - utan tvekan. Och vem tror att indierna kommer att låta sina e-handelsföretag stanna i Indien, frågar han retoriskt och drar perspektivet ännu längre.
I snabbt takt visar han exempel på andra, idag mindre kända, e-handelsaktörer som mycket väl skulle kunna komma till Sverige.
Utländska sajter på svensk mark
På en, till synes helt kinesisk e-handelssajt, klickar han enkelt fram en flik på engelska och en uppmaning att handla och få varan hemskickad. Sedan följer flera asiatiska, japanska och koreanska sajter som exempel på mer nischade fenomen.
– Här är min dotter inne och handlar, det finns en stor community för k-pop (asiatisk pop), konstaterar han.
Och för den som är beredd att vänta några veckor på sin e-handlade vara kan finnas mycket pengar att spara. Likvärdiga produkter som säljs från mer närliggande aktörer, produkter som många gånger dessutom just är tillverkade i Asien, går att hitta betydligt billigare på asiatiska sajter.
– Och med ökad efterfrågan kommer också frakttiderna att reduceras, konstaterar Ulf Johansson.
Fyra av tio saknar nätbutik
Idag saknar fyra av tio kedjor e-handel, och ännu färre har en multikanalstrategi, konstaterar Ulf Johansson med stöd i färska, svenska siffror.
Samtidigt finns knappt någon retailer som inte är medveten om förändringen:
– Handeln har trätt ut ur förnekelsens och in i förvirringens rum. Men det är bråttom. För e-handeln har för alltid förändrat förutsättningarna för att driva vanliga, fysiska butiker.
"Formidabla konkurrenter"
Kunden vill ta med sig nätbutikens möjligheter att jämföra pris och tillgänglighet till sin vanliga butik. För när retailern, som måhända har ett gammaldags produkinriktat tänkesätt, kan se multikanal som något som komplicerar ser kunden flerkanlsvalet som enbart positivt.
– Den fysiska butiken har inte blivit sämre i absoluta termer, men relativt sett. E-handel i tredje vågen utgör formidable konkurrenter, såväl tillgänglighetsmässigt som prismässigt, konstaterar Ulf Johansson.
En slutsats blir därmed att de fysiska butikerna måste göras mer tekniktunga, både för att förstärka upplevelse och service.
Fokus på personalen
En annan slutsats som Ulf Johansson drar är att den som har sitt huvudsakliga fokus på fysisk butik verkligen måste sätta fokus på servicen och därmed på den personal som ska möta de allt mer pålästa kunderna.
– Svenska undersökningar visar att när man frågar kunderna om sin shoppingupplevelse landar den alltid i butikens personal. Både om man är nöjd eller missnöjd med sitt besök.
Men när motsvarande fråga ställs till butikens och kedjans chefer, nämner de inte personalen i sina svar.
– Då handlar det istället om mer lättmätbara faktorer som teknik och butikens utrustning, konstaterar Ulf Johansson.
Våga prova nytt
Han efterlyser svenska retailaktörers vilja att våga pröva nya format och nya lösningar; det som testas är ofta likt det som redan finns.
– Man vågar inte hålla sig till det som gör en unik, säger Ulf Johansson och ger internationella exempel på företag som tänker utanför ramarna. På flygplatsen Gatwick har Tesco testat att låta passagerarna beställa hem frukostmat. I Frankrike provar flera av de stora kedjorna att sätta upp distributionscentrum längs med hårt trafikerade pendlingsvägar.
Och man ska inte glömma bort att den fysiska butiken har fördelar. En är att den är just fysisk.
Data från Ericssons konsumentforskningsinstitut visar att möjligheten att gå runt och strosa i butiker och på shoppingstråk upplevs som en av de stora fördelarna med att flytta till storstad. Så är det i Sverige och så är det globalt.
En annan fördel är att kunden kan ta med sig den inköpta varan direkt hem.
– I min lokala Ica-butik är det kön till paketutlämningen för e-handlade varor som är den längsta. Till själva kassan är det sällan kö, konstaterar Ulf Johansson.