Kompetensförsörjning inom bygg & anläggning – räcker den inhemska arbetskraften?
Byggkranarna reser sig över svenska städer, men frågan är om det finns tillräckligt med folk för att få projekten färdiga i tid. Med en växande kompetensbrist söker entreprenörer allt oftare utanför landets gränser – men vägen dit kantas av både möjligheter och regelkrav.
Svensk bygg- och anläggningssektor står inför en avgörande fråga: kommer den inhemska arbetskraften att räcka för att möta behoven framöver?
Stora satsningar på bostäder, infrastruktur och energiomställning driver upp efterfrågan, samtidigt som många företag varnar för brist på kunniga yrkesarbetare. I rapporten Företagens villkor och verklighet 2023 konstaterar Tillväxtverket att 31 procent av små och medelstora företag ser bristen på kompetent arbetskraft som det största hindret för tillväxt, och inom bygg ligger siffrorna ännu högre.
I en undersökning publicerad av Byggvärlden framgår att nästan nio av tio byggbolag upplever svårigheter att hitta rätt kompetens, både inom traditionella hantverksyrken och i fråga om digitala färdigheter. Statistiska centralbyråns prognoser för 2035 pekar dessutom på att bristen riskerar att fördjupas inom områden som el, automation och kommunikationsteknik.
En bransch under tryck
När arbetskraft saknas får det direkta följder för entreprenader. Projekt blir försenade, kalkyler spricker och kvaliteten hotas när det blir svårt att bemanna rätt. Byggnyheter rapporterade nyligen att sju av tio aktörer ser rekryteringsutmaningen som det största hotet mot branschen under det kommande decenniet. Att täcka behoven med enbart svensk arbetskraft framstår därför som svårt, särskilt inom vissa yrkeskategorier.
Kan utländsk arbetskraft vara en lösning?
För många entreprenörer blir därför utländsk arbetskraft inom byggprojekt en nödvändig pusselbit. Den fria rörligheten inom EU/EES gör det relativt enkelt att rekrytera därifrån, medan arbetskraft från länder utanför unionen kräver särskilda tillstånd. Möjligheterna är många: snabbare bemanning, tillgång till specialiserad kompetens och en större flexibilitet i bemanningen. Samtidigt medför det utmaningar i form av språk, arbetskultur och inte minst regelverk.
Ansvar och regelverk för arbetskraft
För att utländsk arbetskraft ska bli en verklig resurs och inte ett problem krävs att företag har koll på sina skyldigheter. Här är de mest centrala punkterna att hålla ordning på:
- Arbetstillstånd och uppehållstillstånd måste vara i ordning när det gäller arbetskraft från länder utanför EU/EES, något som regleras av Migrationsverket.
- Skatt och arbetsgivaransvar ska hanteras korrekt – rätt skatteform, sociala avgifter och rapportering till Skatteverket är avgörande.
- Kollektivavtal och arbetsvillkor måste säkerställas så att utländska arbetstagare får samma villkor som svenska kollegor.
- Identitetshantering på arbetsplatsen, exempelvis via ID06, är viktigt för att förebygga osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.
- Upphandlingar bör följas upp hela vägen genom underleverantörskedjan så att oseriösa aktörer inte får fäste.
Genom att arbeta systematiskt med dessa frågor kan företag både täcka kompetensbehov och bidra till en sundare bransch.
Så, räcker inhemsk arbetskraft inom inom bygg & anläggning?
Frågan om kompetensförsörjning är långt ifrån löst. Den inhemska arbetskraften kommer sannolikt inte räcka till på egen hand, särskilt inte inom bristyrken och specialiserade områden. Utländsk arbetskraft är därför redan idag en viktig del av lösningen, och sannolikt ännu mer i framtiden. Men det förutsätter att rekryteringen sker under ordnade former och att alla parter tar sitt ansvar.