Under det senaste året har antalet bluffakturor exploderat på den svenska marknaden. Mellan 20 och 25 miljoner bluffakturor per år skickas till svenska företagare som av rädsla för att få betalaningsanmärkningar betalar för tjänster de inte fått. Hanteringen omsätter drygt en miljard kronor per år och kan fortgå bland annat på grund av otydligheter i rådande lagstiftning. Men med relativt enkla förändringar i två lagar, den om betalningsanmärkningar och i postlagen där det står att även ofrankerade försändelser ska delas ut, skulle det gå att hindra att bluffakturerarna kan fortsätta med sin olagliga gärning. Om postlagen (1993:708) i kombination med föreskrifter från Post- och Telestyrelsen, PTS, ändrades och ofrankerade brev istället för att vidarebefordras till adressaten skickades till exempelvis PTS skulle spridandet av bluffakturorna minimeras. Idag kostar dessa ofrankerade brev Posten Sverige AB runt 50 miljoner kronor per år, pengar som fakturaskojarna inte betalar. I lagen om betalningsföreläggande skulle en enkel regeländring hindra att fakturaskojarna kan hota med betalningsanmärkningar och sämre kreditvärdighet. Det finns idag motsvarande regel vid skadeståndsansvar som handlar om oskäliga ansökningar gentemot andra. Med samma regel för betalningsföreläggande skulle skojarna själva bli skyldiga att betala för den skada de åsamkat företag genom att anmäla om betalningsföreläggande. De förslag som vi lägger fram nu är ganska enkla och tydliga och borde vara förhållandevis enkla att genomföra, Vi måste få stopp på den här hanteringen och då gäller det att hela samhället är berett att agera. Som det är idag är det bara företagarna själva som får ta oron och riskerna medan samhället står och tittar på. Det är fel. Dag Klackenberg Vd Svensk Handel