- Kontakten mellan skolan och handeln är inte så bra i dag. Det har inneburit att skolan inte har skräddarsytt utbildningarna tillräckligt bra. Men det finns självklart undantag, säger Fredrik Voltaire, som ansvarar för skol- och forskningsfrågor på Svensk Handel. Han anser att gymnasieskolan är mycket viktig för att handeln ska få genuint intresserade medarbetare i framtiden. Men det som kallas handelsprogrammet kan bli bättre. Utbildningen heter i dag egentligen handels- och administrationsprogrammet. - Utformningen gör att man kanske inte får elever som är riktigt intresserade av just handel. Det blir mer en uppsamlingsplats för elever som inte vet riktigt vad de ska välja i framtiden. Dialog med Skolverket En reform pågår av gymnasieskolan och där för Svensk Handel en dialog med Skolverket. - Jag tycker att man ska ta bort det här med administration. Det finns inga sekreterarjobb i dagsläget, och det är ingen som vill utbilda sig åt det hållet. Det sänker bara statusen på programmet. På många håll har programmet även en inriktning mot turism, något som Fredrik Voltaire anser passar bättre i hotell- och restaurangprogrammet. Även partihandelsfrågor, om exempelvis inköp och logistik, vill han ha in på schemat liksom matematik C som ger högskolebehörighet. Tre högskoleutbildningar På högskolenivå finns i dag tre utbildningar i landet med detaljhandelsinriktning. De är viktiga för att höja status på handelsutbildningar, anser Fredrik Voltaire. - Tittar man på Nordiska detaljhandelshögskolan i Norrtälje är det ingen av eleverna där som har gått på handels- och administrationsprogrammet. Det tycker vi är ett starkt underbetyg för gymnasieprogrammet. Långsiktigt vill han se fler specialiserade gymnasieskolor och ett ökat samarbete mellan gymnasieskolor, andra utbildningar och även handeln regionalt. Det kan skapa så kallade Retail Colleges.