I tio års tid utlovade världens rika länder ett slut på textilkvoterna mot u-länderna. Men strax efter att kvoterna avskaffades vid årsskiftet återinfördes de. I åratal har världens rika länder utlovat en rejäl minskning av den jordbruksprotektionism, som bland annat innebär att en ko i EU får 2 dollar i subventioner om dagen. Det är mer än vad 3 miljarder människor har. Dock har det inte hänt mycket mer än att korna har fått en löneförhöjning. Nu får de 2,6 dollar om dagen. Rika länder har nu åter utlovat minskningar. Men inte av jordbruksstöden, utan av maxgränserna, som ligger mycket högre än de verkliga subventionerna. Hjälporganisationen Oxfam har räknat ut att USA:s generösa erbjudande skulle minska dess jordbruksstöd från 75 till 73 miljarder dollar. EU:s förslag skulle minska stöden ännu mindre. Men subventionerna är dock inte värst. Världsbanken har räknat ut att 92 procent av u-ländernas vinst av fria jordbruksmarknader skulle komma från avskaffade tullar. Och det är inte aktuellt. De sega förhandlingarna resulterade i ett ramaskri. Men inte från frihandlarna, utan från Frankrike, som tyckte att EU:s erbjudande var för generöst! Och i ett upprop med tolv andra EU-länder har de varnat kommissionen för att vara allt för frihandelsvänlig. Detta hade kunnat passera om vi fortfarande styrde världen. Men självmedvetna och snabbväxande u-länder har organiserat sig och tänker inte öppna sina marknader mer om inte vi gör detsamma. Uteblivna resultat kommer att drabba världens fattiga - och oss. En svensk familj kommer att fortsätta att betala 1 000 kronor för mycket för maten varje månad. Dessutom får inte våra företag tillgång till snabbväxande marknader. I en tid då konkurrensen om högteknologi och innovationer blir allt större kommer EU och slösa väldiga summor på att vara världsbäst på t-tröjor - och på att hänga upp gardiner. Johan Norberg jobbar på näringslivets tankesmedja Timbro