23948sdkhjf

Lidl anpassar sig till svenska marknaden

Lidl och Netto har kommit till Sverige för att stanna. Även om extremlågprisföretagen inte tjänar pengar ännu på den svenska marknaden är deras framtidsutsikter goda, om de hittar rätt butikslägen.

Den slutsatsen drar AC Nielsens Bo Ekström som talade på HUI:s frukostseminarium på fredagsmorgonen. Lidls anpassning till den svenska marknaden är i full gång. Den senaste tiden har Lidl ändrat sitt erbjudande från att enbart pumpa ut billiga egna märkesvaror till att erbjuda kända svenska varumärken. Förra årets julmatskampanj var också lyckosam. Dessutom är de nyare Lidlbutikerna försedda med vanliga rullband i kassorna, så att de svenska kunderna kan stå och packa sina kassar som de är vana vid. - Både Lidl och Netto har bra snurr i butikerna. Det är viktigare än frågan om de i dagsläget tjänar pengar. De har investerat mycket, och det är naturligt att de inte tjänar pengar på en svenska marknaden ännu, säger han. AC Nielsens siffror visar att en genomsnittlig svensk Lidlbutik har högre försäljning än en genomsnittlig tysk Lidlbutik. Danska Netto var först in på den svenska marknaden, men Lidl har idag kommit förbi Netto. Bo Ekström menar att det beror på att Lidl har mer internationell erfarenhet och starkare inköpskraft. Lidl finns i dag i 19 länder, och är en av världens starkaste inköpare. I Sverige har Lidl problem med att hitta rätt butikslägen, särskilt i storstäderna, och det hämmar deras expansion. I Finland, där Lidl fått gott fäste i den viktiga Helsingforsregionen har Lidl efter drygt fem år i landet en marknadsandel på 5 procent. I Sverige är marknadsandelen 2,5 procent. - Lidl har potential att nå 5-6 procent ganska snabbt om de får tag i rätt lägen, säger han. Netto har bättre butikslägen. De har 84 butiker, men 21 av dessa har Ica köpt ut och omvandlar, så osäkerheten om utvecklingen av Netto har ökat, men de har ett fäste på marknaden och deras marknadsandel uppgår till 1,7 procent, säger Bo Ekström. HUI:s Fredrik Bergström menar att lågprisföretagen inom dagligvaruhandeln pressat priserna på mat i alla de gamla EU-länderna. Störst har prispressen varit i Tyskland, men också i Sverige har matpriserna stigit långsammare än den allmänna prisökningen.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093