Enligt färsk statistik minskar också snittbeloppet vid kortköp. Det innebär att svenska konsumenter går ifrån att helst använda korten som betalningsmedel vid stora inköp till att även göra småköp med kort. Men samtidigt ökar också kontanthanteringen i handeln. Under 2007 ökade mängden kontanter i den svenska ekonomin med 2,7 procent. Ingen stor ökning kan tyckas. Men det är ändå anmärkningsvärt att kontanterna inte minskar. För närvarande finns 103,8 miljarder kronor i sedlar i omlopp, och 5,7 miljarder kronor i mynt. Detta är något som enbart de senaste veckorna lockat kriminella gäng att genomföra flera spektakulära rån. Med fortsatt ökade kortbetalningar minskar rånriskerna avsevärt. Det gäller såväl banker och värdetransporter som butiker och medarbetare som bankar dagskassan. Dessutom minskar butikernas administration, bland annat genom minskat arbete med att räkna dagskassor. Vad är det då som talar mot korten, vad är det som bromsar den riktigt stora kortboomen? Det är framför allt två saker – säkerheten och kostnaden. Kortbedrägerier som förfalskningar och kopiering av kontokort har varit ett växande problem. Och för många butiker med dåliga avtal har kundernas kortbetalningar varit kostsamma. Men nu finns det lösningar på detta. Den nya tekniken med kort med chip som ersättning för eller komplement till magnetremsorna, den så kallade EMV-tekniken, minskar risken för bedrägerier. Nya terminaler som läser EMV-korten finns redan på marknaden, så nu handlar det om att rulla ut dem i stor utsträckning för att kunna avveckla det gamla, betydligt osäkrare systemet. Men det måste ske på handelns villkor. Och det får inte innebära högre kostnader. Det nya systemet innebär att bankerna och kortföretagen minskar riskerna för bedrägerier. Det måste komma handeln och konsumenterna tillgodo – genom bland annat lägre inlösenavgifter – för att alla ska vara beredda på att satsa på ökad korthantering. Och det är ju i allas intresse: bankernas, kortföretagens, handelns och konsumenternas.