Av de 809 tillfrågade företagen säger 88 procent att de inte märkt av någon ökad protektionism. Inom handeln är det 87,3 procent som inte märkt något medan 8,3 säger att de upplevt handelshinder. Inom livsmedelssektorn uppger 9,8 procent att de känt av handelshinder under krisen medan 87,8 uppger att de inte gjort det. Totalt är det sju procent av företagen har upplevt att hindren ökat. Detta är något vanligare bland stora företag med global handel. Bland livsmedelsföretagen och vissa typer av tjänsteföretag har mer än vart tionde företag upplevt ökade hinder. Bland de tillfrågade kemiföretagen är det däremot nästan inget som märkt av någon ökad protektionism. De hinder som ökat enligt företagen är framförallt att tullprocedurerna i vissa länder har blivit långsammare och att de administrativa kraven har ökat. Kommerskollegiums undersökningsresultat stämmer väl överens med de övervakningsrapporter som gjorts av WTO och EU-kommissionen. Även övervakningsrapporterna visar att världshandeln generellt sett har förblivit öppen under krisen. Det finns indikationer på att Sverige även följer den globala trenden på branschnivå. Inom flertalet branscher där de svenska företagen stött på ökade handelshinder, pekar de internationella rapporterna på ökad protektionism.