14 procent av ekonomin svart

Studien har genomförts av undersökningsföretaget AT Kearny och Friedrich Schneider, professor i nationalekonomi vid Johannes Kepleruniversitetet i Linz, Österrike.

Enligt undersökningen är den svarta ekonomin, skuggekonomin, betydande i hela Europa. Till skuggekonomin räknas inte rent kriminell verksamhet som pengatvätt och narkotikahandel, utan bara det vardagliga svartandet. I exempelvis Bulgarien Estland och Ryssland utgör den ungefär 30 procent av ekonomin, i Polen cirka 25 procent och i Sydeuropa utgör skuggekonomin 17-25 procent av den totala ekonomin. I Sverige beräknas skuggekonomin utgöra 14 procent , medan den i Österrike och Schweiz är nere på 7-8 procent.

Skuggekonomin utgörs dels av svarta löner, dels av oredovisad försäljning.

– Det finns fyra drivkrafter bakom skuggekonomin, säger Visas Sverigechef

till dagenshandel.se.

Personlig vinning är en drivkraft, en annan är låg lojalitet med landets regering:

– I länder med omfattande korruption är viljan att betala skatt låg, säger hon.

Hon framhåller också att det i branscher med stor kontantanvändning är lätt att hålla undan pengar, och risken för upptäckt är låg.

Det är framför allt i byggbransch, detaljhandel, grossistverksamheter och transportbranschen som de svarta pengarna flödar.

Undersökningen visar att den svarta sektorn ökar i sämre tider.

I Sverige minskar den svarta sektorn.

Christina Lind pekar på flera orsaker. Dels har kortanvändningen ökat kraftigt. Sverige och övriga nordiska länder ligger i topp när det gäller kortanvändning.

– I dag finns det 8,3 miljoner Visa-kort i Sverige. De står för en mycket stor andel av alla köp som görs. En annan faktor som begränsat svarthandeln är kassaregisterlagen som trädde i kraft 2010.

Hon framhåller också att svenskarna handlar mycket på nätet, och att de transaktionerna är mycket transparenta.

– Vi ska inte heller glömma att svenskarna är mer lojala med skattesystemet än människor i exempelvis Sydeuropa, säger hon.