Tiggeri utanför butik - så kan handlaren agera
Flera incidenter kring tiggande romer har på sistone aktualiserat frågan vad handlare kan och får göra när tiggare sitter utanför butiken.
Det kommer allt fler människor, huvudsakligen romer från Rumänien, hit till Sverige och sätter sig ner och tigger på gatorna, numera ofta utanför livsmedelsbutiker.
Det påverkar på flera plan; kunder som går omvägar eller byter till andra butiker för att slippa utsättas för tiggarna är ett av problemen. Ett annat är att vissa av tiggarna är stökiga och tid och kraft går åt till att avhysa dem. Samtidigt tillhör tiggarna en mycket utsatt grupp som behöver hjälp och stöd.
Inget förbud mot tiggeri
I Sverige finns det ingen lag eller andra regler som förbjuder tiggeri. När Rumänien blev medlem i EU i mitten av 2000-talet började fattiga – främst romer – strömma till Sverige för att tigga. I Rumänien är tiggeri förbjudet liksom i de flesta övriga länder i Europa.
Flera kommuner har försökt att införa egna förbud mot tiggeri men det har alltid rivits upp av högre instans. Sala till exempel ändrade de lokala ordningsföreskrifterna och förbjöd tiggeri 2011. Men det revs upp av länsstyrelsen, då det stred mot ordningslagen.
I januari i år bötfälldes tre personer i Södertälje sedan de tiggt på gatan, vilket stred mot lokala ordningsstadgar. Tingsrätten friade dock alla tre sedan man slagit fast att tiggeri inte är ett brott i Sverige.
Rätt att avvisa störande
Själva området utanför en livsmedelsbutik i Sverige är så kallad allmän plats, oavsett vem som äger marken, och därför har tiggare rätt att sitta där.
– Handlaren kan alltid be någon att flytta sig från området. Att enbart tigga utanför butiken ger dock inte handlaren möjlighet att köra iväg personen handgripligen, det finns inget stöd i lagen för det. Om en person, oaktat tiggeriet, däremot är aggressiv och hotfull eller sitter i vägen för ingången eller på annat sätt beter sig störande kan det anses vara ordningsstörande, varpå polis eller ordningsvakt har möjlighet att agera. Då får handlaren helt enkelt ringa polisen eller tillkalla vakterna som får fatta beslut i det enskilda fallet, säger Per Geijer , säkerhetschef på Svensk Handel till Livsviktigt.
En av de senaste incidenterna var när en handlare i Fornåsa utanför Motala satte upp en skylt om att inte ge pengar till tiggaren utanför butiken. Protesterna lät inte vänta på sig och handlaren fick backa och be om ursäkt.
– Undvik uppmaningar eftersom de lätt kan misstolkas. Låt kunderna själva avgöra om de vill skänka pengar eller inte. Utsatthet berör många så om handlaren är med i något projekt för välgörenhet, bistånd eller liknande så är det bra att informera kunderna om det. Kanske med en skylt inne i butiken eller en informationsblad, säger han.
En majoritet vill ha förbud
Vad anser egentligen Svenska folket om tiggeri? Enligt en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av TT visar det sig att en majoritet vill förbjuda tiggeri. Totalt anser 56 procent att det är ett bra förslag, medan 23 procent tycker att det vore en dålig idé.
De äldre är mer positiva till ett förbud. I åldersgruppen 50-64 år är 65 procent för, jämfört med 42 procent i åldrarna 18-29 år.
Rumäniens ambassadör i Sverige, Răduţa Matache, menar att Sveriges brist på lagar mot tiggeri är kontraproduktivt - både för Sverige, Rumänien och tiggarna själva. Så här skriver hon i en debattartikel i DN som publicerades i februari i år:
“Vår grundinställning är att de rumänska romerna först och främst måste integreras in i det rumänska samhället och inte tigga på gatorna någon annanstans. De är rumänska medborgare och, oberoende av sin etnicitet, lika viktiga för Rumänien som övriga medborgare. De borde inte luras med löften om lättförtjänta pengar utan arbete i andra länder.”
Rumänien önskar förbud
Ambassadören ber om en översyn av tiggerilagarna:
”Det är viktigt att gatutiggeriet inte uppmuntras i Sverige. I detta ligger en möjlighet för svenska kommuner att förbjuda gatutiggeri om andra åtgärder för att lösa problemen inte hjälper.
Tiggeri är förbjudet, inte bara i Rumänien, utan även i ett antal andra EU-länder som exempelvis Danmark och Nederländerna. Att tillåta gatutiggeri i vissa EU-länder, däribland Sverige, underlättar inte Rumäniens ansträngningar att åstadkomma social integration och ökad anställningsbarhet. "
• Tiggeri är tillåtet i Sverige och tiggare har rätt att sitta utanför butiken. Det spelar ingen roll vem som äger marken runt om butiken, den är oavsett ägare att betrakta som allmän plats.
• Det går inte heller att införa regler i lokala ordningsstadgar mot tiggeri eftersom dessa kommer strida mot ordningslagen och det faktum att tiggeri är tillåtet enligt svensk lagstiftning.
• Om du anser att en person stör dina kunder kan du be personen att flytta sig bort från butiken. Om personen inte lyssnar men varken är aggressiv eller sitter direkt i vägen för kunderna är det inte mycket du kan göra, utan måste låta personen sitta kvar.
• Tillkalla polis eller ordningsvakt för att avvisa personer som är aggressiva eller påträngande och störande.
• Det är upp till kunderna själva att avgöra om de vill skänka pengar eller ej till tiggare. Undvik uppmaningar från butiken eftersom de lätt kan misstolkas.
• Hemlöshet och utsatthet upprör och engagerar många människor – både kunder, anställda och handlare. Berätta gärna för dina kunder om butiken medverkar i olika projekt för att till exempel ge bidrag till frivilligorganisationer eller skänka mat och andra varor.