En lastbil med kött står vid lastkajen bakom den stora dagligvarubutiken. Denna dag tas ett stickprov och lasten befinns hålla en något för hög temperatur. Stopp och belägg! Hur länge har lasten legat på vägen utan att hålla rätt temperatur? Ingen vet, eftersom det inte finns något sätt att kontrollera. Butikschefen vägar ta emot köttet. Hela lasten kasseras.

Nu vidtar en strid om vem som bär ansvar och vem som ska stå för förlusten. Leverantör? Åkeri?

Blockkedjetekniken kan användas till att spåra och hålla reda på exakt vad som händer med produkterna från bondens gård till dess att konsumenten betalar i kassan, berättar Christina Claughton-Wallin , handelsexpert på teknikföretaget IBM i Sverige.

Redan när djuret eller den nyskördade frukten lämnar gården för bonden in viktiga uppgifter i systemet. Sortnamn, vikt, hur och när produkten odlats och skördats, bekämpningsmedelsanvändning och annat.

– Det som har förts in i systemet går inte att radera eller ändra utan att alla parter är överens, framhåller hon.

Det innebär att uppgifterna ograverade följer med produkten genom hela försörjningskedjan. Under resans gång läggs uppgifter till – transporten, hur lång tid den tog och vilken temperatur som rådde, fabriken där den bearbetades, hur länge den låg i tullen, ytterligare transport och lagerhållning innan den körs ut till butik. All information är tillgänglig för alla berörda utefter vägen, något som gör det svårt att luras.

IBM och den stora livsmedelskedjan Wal Mart i USA har sedan i höstas samarbetat kring ett projekt där de mejslat ut hur man ska använda blockkedjetekniken praktiskt. En fråga är vilka data som det är relevant att samla in.

Christina Claughton-Wallin  framhåller att det ännu inte finns någon best practice, Wal Mart är först ut med att utnyttja IBM:s blockkedjeplattform för att öka matsäkerheten. Tillsammans med IBM har man testat tekniken på två produkter – skivad Mango i USA och fläskkött i Kina.

Intresset från livsmedelsindustrin är dock redan mycket stor. Ett tiotal globala aktörer som Nestlé, Dole och Unilever har ingått partnerskap med IBM för att kunna tillämpa tekniken.

Stoppar brott

Hästköttsskandalen för några år sedan och den senaste skandalen med de holländska giftäggen skulle kunnat minimerats eller helt undvikas med en väl utvecklad blockkedjeteknik. En stor fördel är att dåliga partier mycket snabbt kan isoleras och plockas bort, något som minskar risken för att sjukdomar sprids via maten.

Det blir också möjligt att isolera just det parti som är dåligt, och slipper därför kasta varor som inte är konaminerade.

På Wal-Mart fann man att ett parti skivad mango med produktionsfel kunde spåras på 2,2 sekunder. Tidigare tog det en vecka.

Använder man blockkedjeteknik blir det i princip omöjligt att sälja varor under fel ursprungsbeteckning. Matkvalitébrotten kommer att minska, säger Christina Claughton-Wallin, som också betecknar tekniken som självreglerande – den producent eller leverantör som inte vill vara med i blockkedjan straffar ut sig.

Att intresset nu är extra stort i USA beror på att lagarna om livsmedelssäkerhet skärps betydligt.

– Många stora aktörer ser blockkedjetekniken som enda chansen att faktiskt leva upp till lagens krav på sikt.

Artikeln är en del av vårt tema om Säkerhet.