Var kritisk när det kommer till slantarna

Sverige är ett Mecka för leverantörer som utvecklar nya kontantfria betalningslösningar. Niklas Arvidsson, docent som forskar på betalningssystem, KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, påminner om att svenskarnas intresse och höga kompetens i IT-frågor är en av förklaringarna till att antalet digitala betalningslösningar fullkomligt exploderat.



Men även om digitala plattformstjänster funnits på marknaden ett tag saknas det fortfarande standarder på området. Många lösningar bygger istället på det traditionella betalkortssystemet som dominerar i den fysiska handeln.

I Dagens Handels översikt av ett antal slumpvist utvalda betalningslösningar framgår att det är standard att handlaren står för kostnaderna för transaktionsavgifter, månadsavgifter, årsavgifter och anslutningsavgifter. Riksbanken har inte upprättat några riktlinjer runt detta utan menar att det får marknaden själv lösa.

– Det finns en lång tradition med att det är handlaren och inte konsumenten som bekostar själva köpet. I konsumentledet finns det ett starkt motstånd till transaktionsavgifter. När Swish kom 2012 ville bankerna införa en transaktionsavgift på överföringar i konsumentledet. Så blev det inte, säger Niklas Arvidsson.



Kritiken mot avgifterna på kortbetalningar har varit en segdragen process ända upp på EU-nivå. Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på betalfrågor inom Svensk Handel, berättar att man länge fört diskussioner med EU-kommissionen för att få ner mellanbanksavgifterna.

– Visa och Mastercard dominerar 95 procent av alla transaktioner som görs i Europa, det var långa och tuffa förhandlingar. Efter åtta års diskussioner lyckades vi få till en reglering på mellanbanksavgifterna som bland annat halverade avgifterna på kreditkort. Nu ligger kortavgifter på 0,8 procent och lägre. Där finns säkert mer att göra, tror Bengt Nilervall.