Den 28 juni 2025 började tillgänglighetslagen gälla, och plötsligt blir sånt som många e-handlare annars tänker ska ordnas sen en viktig prioritering. Inte för att de flesta sajter är trasiga, utan för att de ska fungera bättre när någon handlar med skärmläsare, bara använder tangentbord eller behöver extra tydlighet i flödet. För e-handeln landar det mitt i vardagen, på produktsidor, i köpflödet och i allt som publiceras i högt tempo.
Vad tillgänglighetslagen kräver av e-handel
Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet gäller bland annat många e-handelstjänster som riktar sig till konsumenter. Kärnan är enkel: köpflöde, information och funktioner ska gå att använda även för personer med nedsatt syn, hörsel, motorik eller kognitiv förmåga. Det är här webbdesign blir mer än en fråga om smak, det blir en del av affärens grundkrav.
I praktiken betyder det att allt från menyer och filter till formulär, felmeddelanden och betalsteg behöver vara begripliga och möjliga att hantera med hjälpmedel. Textalternativ till bilder, tydliga rubriker, tillräckliga kontraster och att allt går att nå med tangentbord är typiska exempel på sådant som ofta behöver säkras.
Här faller e-handeln oftast - och det märks direkt för kunderna
Många tillgänglighetsproblem syns inte i en vanlig genomklickning. De visar sig när någon använder skärmläsare, zoomar in kraftigt eller navigerar utan mus. Då blir en till synes snygg webb snabbt frustrerande.
En klassiker är menyer och filter som tappar fokus, eller där det är oklart var man befinner sig i flödet. Ett annat är formulär som saknar tydliga etiketter, så att det blir omöjligt att förstå vad som ska fyllas i. Även felmeddelanden i kassan ställer till det när de bara markeras med färg, eller när de inte pekar ut exakt vad som behöver rättas.
Produktbilder är också en fälla. Om viktiga egenskaper bara syns i en bild, och textalternativ saknas, stängs kunder ute. Lägg till låg kontrast på kampanjskyltar eller små klickytor i mobilen, så har du ett mönster som både slår mot tillgänglighet och försäljning.
Tillgänglighet känns som bättre kundupplevelse - även för den som inte tänker på lagen
Tillgänglighet låter lätt som en checkruta, men i vardagen handlar det om att göra det enkelt att köpa det som säljs. Kunder som är stressade, handlar i soligt ljus eller har en sprucken mobilskärm beter sig ofta som någon med en tillfällig funktionsnedsättning.
När rubriker och texter är tydliga, när knappar är lätta att träffa och när sidan fungerar i både mobil och desktop minskar friktionen. Det gäller särskilt i moment som många redan tycker är känsliga: välja variant, förstå leveransvillkor och slutföra betalning.
En bra tumregel är att kunden ska slippa tveka. Det ska kännas lätt att förstå vad man kan göra härnäst, och lätt att hitta villkor, storlekar, leverans och returer utan att leta. Det är ofta här företag upptäcker att tillgänglighetsarbete samtidigt löser gamla UX-problem som man tidigare levt med.
Riskerna om ni inte når kraven – juridik och förtroende
När en regel gäller på riktigt blir frågan snabbt: vad händer om vi inte hinner, eller om vi missar något? I Sverige har Post- och telestyrelsen, PTS, inlett tillsyn av e-handelstjänster och granskar ärenden stegvis.
Det handlar inte bara om formell tillsyn. För ett handelsvarumärke kan en uppmärksammad brist skapa onödig friktion med kunder, särskilt om det gäller viktiga delar som betalning eller returhantering. Dessutom blir kostnaden ofta högre när åtgärder görs under tidspress, jämfört med när de planeras in.
Samtidigt finns undantag. Mikroföretag kan i vissa fall undantas för tjänster. PTS beskriver mikroföretag som färre än tio anställda och omsättning under två miljoner euro.
När tillgänglighet förbättras brukar även konverteringen göra det
Det finns en enkel logik i e-handel: varje onödigt hinder i flödet skapar tapp. Tillgänglighetsarbete tar ofta bort just sådana hinder, eftersom det tvingar fram tydligare struktur och mer förutsägbara komponenter.
Tänk på flödet som helhet. När stegen är tydliga, när det är lätt att backa och rätta utan att tappa bort sig, och när det som händer på sidan går att uppfatta även utan mus, blir köpresan lugnare. När det blir lättare att förstå vad som är klickbart, och när viktig information inte gömmer sig bakom små ikoner eller otydliga länkar blir kampanjbudskap och prisinformation enklare att ta in.
Mycket av det här går att mäta. Följ avbrutna steg i checkout, sökningar utan träff, återkommande frågor till kundservice och var folk fastnar i sessioner. Kombinera med en manuell genomgång av de mest lönsamma flödena, så ser du ofta snabbt var förbättringarna ger effekt.
Så tar ni kontroll, från nuläge till löpande kvalitetssäkring
Börja med att definiera vad som är mest affärskritiskt. För de flesta är det startsida, sök, produktlista, produktsida och kassa. Gör sedan en nulägesanalys där ni kombinerar automatiska tester med manuell kontroll. Automatik hittar mycket, men missar ofta helhetsintrycket och språket.
Prioritera efter effekt. En brist som stoppar köp ska åtgärdas före en som bara gör sidan lite rörig. Samla era åtgärder i en tydlig åtgärdslista, och koppla dem till ansvarig roll. Se också till att ändringar testas innan de går live, annars riskerar ni att fixa en sak och råka förstöra en annan.
Dokumentation är mer värdefull än man tror. Om ni har en enkel regelbok för rubriker, länkar, bilder och formulär blir arbetet enklare för alla som publicerar. Det gör också att ni kan visa upp ett systematiskt arbete vid frågor. Då kan ni fortsätta publicera i samma tempo, men med färre överraskningar i efterhand.
BREAKING