Snabblån och större konsumtionslån står för en växande del av hushållens skulder hos Kronofogden. Både Finansinspektionen (FI) och Kronofogden lyfter dessa krediter som en av de främsta orsakerna till att fler svenskar hamnar i allvarliga betalningsproblem. Utvecklingen visar tydligt hur snabba, dyra och osäkra lån får en allt större påverkan på den svenska överskuldsättningen.
Vad räknas som överskuldsättning?
Överskuldsättning betyder att en person eller ett hushåll har så stora och långvariga skulder att det inte finns en rimlig möjlighet att betala tillbaka dem, ens på längre sikt.
Det handlar alltså inte bara om att det är ekonomiskt tajt en enstaka månad, utan om ett mer permanent underskott där inkomsterna inte räcker för att betala räntor, amorteringar och andra nödvändiga utgifter.
Hur ser trenden ut för skulder?
Mellan 2020 och 2023 ökade antalet personer som fått en ny obetald låneskuld registrerad hos Kronofogden med 23 procent. Det innebär att drygt 160 000 personer fick en ny låneskuld registrerad hos myndigheten under 2023.
I kronor räknat är ökningen ännu kraftigare, de nya låneskulderna har stigit med 51 % bara de senaste tre åren.
Andra typer av skulder som exempelvis skatter och avgifter ökade betydligt långsammare under samma period. Detta visar att just konsumtionskrediter sticker ut som en central del i den ökade skuldsättningen.
I ett pressmeddelande 27 januari 2025 från Kronofogden meddelar de att ”skulderna hos Kronofogden ökar snabbt”, och anger att den totala skulden är så hög som 138 miljarder kronor, cirka 16% högre än året innan, och att antalet skuldsatta personer ökat till omkring 437 000.
Snabblån - en stor bov bakom skuldsättningen
FI:s och Kronofogdens statistik visar att snabblån innebär en betydligt större risk att hamna hos Kronofogden än andra typer av lån. Ungefär 1 av 20 som tar ett snabblån får senare ett ärende hos Kronofogden.
Som jämförelse hamnar bara 1 av 100 låntagare hos en nischbank i samma situation, och 1 av 250 låntagare hos en storbank.
Hur försöker långivarna locka “högriskkunder”?
Många kreditbolag riktar sig medvetet mot kunder med svag ekonomi eller betalningsanmärkningar, eftersom de kan ta ut högre räntor och avgifter som kompenserar för den högre risken.
Marknadsföringen betonar ofta enkla ansökningar, låga krav och snabb utbetalning av pengarna, samtidigt som de långsiktiga kostnaderna och riskerna tonas ned.
Marknadsföring av “lån utan UC”
Ett vanligt säljargument är att lånet marknadsförs som ”ingen UC” eller ”utan UC”, vilket signalerar att ansökan inte påverkar kundens kreditbetyg hos UC trots att en annan kreditupplysning alltid tas.
Denna typ av budskap används särskilt för att locka kunder med många UC‑förfrågningar eller redan svag kreditvärdighet, som annars riskerar avslag hos banker.
Fokus på snabba utbetalningar i stället för kostnad
Snabblån marknadsförs ofta med löften om snabba besked, utbetalningar inom direkt och tillgänglighet dygnet runt, vilket förstärker intrycket av en snabb och enkel lösning på akuta problem.
I marknadsföringen hamnar utbetalningen och tillgängligheten i centrum, medan effektiv ränta, avgifter och återbetalningstid hamnar i bakgrunden eller presenteras på ett svårtillgängligt sätt.
Forskning och myndighetsanalys visar att sådana budskap ökar risken för impulsbeslut, särskilt hos konsumenter som redan har ansträngd ekonomi.
Hur ser FI på högkostnadskrediter och hur det påverkar överskuldsättning?
FI:s analyser visar att konsumtionslån utan säkerhet som blancolån, kontokrediter och snabblån utan UC utgör en betydande del av hushållens totala skulder. Dessa lån är kraftigt överrepresenterade bland de personer och företag som hamnar hos Kronofogden.
Även om konsumtionslån bara står för en mindre del av den totala utlåningen i Sverige ligger de ofta bakom de budgetunderskott som gör att hushåll får svårt att betala räkningar, amorteringar och andra utgifter.
Det är också dessa krediter som snabbt kan förvärras vid inkomstfall eller ökade levnadskostnader eftersom räntan ofta är hög och återbetalningstiden kort.
Myndigheternas varningar och åtgärdsförslag
FI och Kronofogden efterlyser kraftfulla åtgärder för att bromsa trenden. De pekar framförallt på tre områden som behöver stärkas:
- Sundare kreditprövningar - fler kreditgivare behöver göra korrekta och realistiska bedömningar av betalningsförmåga.
- Starkare konsumentskydd - begränsningar av aggressiv marknadsföring av snabblån och högkostnadskrediter.
- Minskad tillgång till riskfyllda krediter - förslag har lagts fram om hårdare krav på kreditgivare och större ansvar för att förebygga fortsatt överskuldsättning.
Regeringens pågående utredningar om förstärkt konsumentskydd föreslår bland annat stramare regler för både långivare och förmedlare, samt skärpta krav på hur kreditbolag får marknadsföra sina lån.
BREAKING