Inte många månader kvar: Vad handeln behöver veta om PPWR

EU:s nya förpackningsförordning, som till stora delar ska börja tillämpas 12 augusti 2026, ställer konkreta krav på hela handelssektorn. Nätbutiker måste minska tomrummet i paketen och ställa om till fler återanvändbara förpackningar. Fysiska butiker behöver planera in utrymme för påfyllningsstationer. Det är hög tid att börja förbereda sig.

Förordningen som ersätter direktivet

PPWR, Packaging and Packaging Waste Regulation, ersätter det tidigare förpackningsdirektivet från 1994. Eftersom det är en förordning så gäller den direkt, i alla EU:s medlemsstater, utan att varje land behöver omvandla den till nationell lag.

Det övergripande målet är att minska mängden förpackningsavfall i EU och öka andelen förpackningar som kan återvinnas. Kraven gäller alla led i kedjan: tillverkare, importörer, distributörer och handlare. Enligt PPWR bär alla som sätter en förpackad vara på den europeiska marknaden ett ansvar.

E-handelns förpackningar ska krympas och återanvändas

De krav som träffar e-handeln handlar framför allt om materialval och förpackningarnas storlek. Reglerna träder i kraft stegvis från 2030, men förberedelserna behöver börja redan nu, dels för att leverantörsdialoger tar tid, dels för att ny packutrustning eller ändrade packflöden knappast kan rullas ut över en natt.

Max 50 procent tomrum

Från 2030 får tomrummet i en transport- eller e-handelsförpackning inte överstiga 50 % av den totala volymen. Kravet avser det utrymme i paketet som inte upptas av själva varan. Definitionen inkluderar dessutom skyddsmaterial som luftkuddar, bubbelplast, strimlat papper och skumplast.

Nätbutiker som i nuläget skickar små produkter i stora kartonger behöver således se över sina förpackningsformat. Det kan betyda att det krävs dialog med förpackningsleverantörer och eventuellt ny packutrustning eller ändrade packrutiner.

Fyrtio procent återanvändbara förpackningar

Utöver tomrumskravet ställer PPWR krav på att en bestämd andel av e-handelsförpackningarna ska kunna användas mer än en gång.

Från 2030 ska minst 40 % vara återanvändbara. Det förutsätter att det finns retursystem på plats. Kunden behöver ett sätt att skicka tillbaka förpackningar, och handlaren behöver ett system för att ta emot, kontrollera och återanvända dem. En ny logistisk struktur måste  byggas upp och det nya flödet behöver kommuniceras till kunderna.

Butikerna ska avsätta yta för påfyllning

För fysiska butiker handlar den mest påtagliga förändringen om att göra plats för påfyllning. Från 2030 ska butiker med en försäljningsyta på mer än 400 kvadratmeter sträva efter att minst 10 % av ytan ska upptas av stationer där kunderna kan fylla på förpackningar de tagit med sig hemifrån. Kravet gäller sådant som rengöringsmedel, hygienprodukter och torra livsmedel, men den exakta tillämpningen varierar beroende på typ av butik.

Tio procent av försäljningsytan är inte lite. För en butik på 1 000 kvadratmeter rör det sig om 100 kvadratmeter som behöver planeras om och utrustas för ett helt nytt kundflöde. Det ställer krav på inredning, lagerhållning av bulkvaror och personalutbildning. Butiken behöver också hitta leverantörer som kan leverera själva produkterna i lämpligt lösviktsformat.

Det finns butiker i Sverige och Europa som redan testat att använda sig av påfyllningssystem, men hittills på frivillig basis. Från 2030 är det ett lagkrav. Butikskedjor som ännu inte kartlagt hur påfyllning ska fungera i just deras lokaler bör börja nu, eftersom om- och tillbyggnader tar tid att planera och genomföra. Även hyresavtal och bygglov behöver hanteras i god tid. För en kedja med ett flertal butiker bör ett samordningsarbete med fördel börja på central nivå.

Det här börjar gälla redan 2026

En del krav börjar gälla redan i år, 2026. Redan från den 12 augusti träder begränsningar för PFAS i kraft för förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. PFAS är en grupp kemikalier som har mycket låg nedbrytbarhet i naturen. De används bland annat i förpackningar för feta livsmedel, exempelvis take away-förpackningar och livsmedelskartonger.

Handlare som säljer livsmedel i sådana förpackningar behöver kontrollera materialinnehållet och byta ut förpackningar som inte uppfyller kraven. Det ställs också krav på dokumentation.

För den som importerar varor från länder utanför EU blir ansvaret extra påtagligt. Det räcker inte att förlita sig på att leverantören ordnar det, ansvaret gäller för den som sätter varan på den svenska marknaden. En importör kan alltså inte hänvisa till sin utländska leverantör ifall dennes förpackningar inte uppfyller kraven.

Tiden räcker, för dem som börjar nu

Förändringarna som PPWR kräver är inte sådana som ordnas snabbt, men de är heller inte oöverkomliga med rätt planering. Det som bör stå på agendan de närmaste månaderna är:

• Inventera vilka förpackningar verksamheten använder och kontrollera om de uppfyller PFAS-kraven inför den 12 augusti.
• Ta kontakt med förpackningsleverantörer och diskutera anpassning till tomrumskravet och alternativ för återanvändbara förpackningar inför 2030.
• Gå igenom vilka dokumentations- och märkningskrav som gäller för de varor som säljs och lägg upp ett sätt att samla in och hantera den informationen.
• För fysisk handel som behöver ta höjd för påfyllningsstationer från 2030, påbörja planeringen av butiksytan.

Genom att arbeta igenom kraven steg för steg minskar risken för driftstörningar vid ikraftträdandet och man slipper det mer kostsamma alternativet att skyndsamt anpassa sig när tidsgränserna väl närmar sig. Det handlar mycket om teknik och juridik, men alla aspekter går att lösa, och tiden är tillräckligt för dem som inte väntar.