Sveriges uppdaterade lag avseende visselblåsning är grundad på ett EU-direktiv som antogs under 2019. Den nya visselblåsarlagen innebär att företag som har fler än 50 anställda eller kommuner som har fler än 10 000 invånare ska tillhandahålla ett internt system för visselblåsning. Det gör att visselblåsare kan rapportera saker och händelser som de misstänker är olagliga eller inte går rätt till. Visselblåsarsystemet måste även vara förenligt med krav från GDPR.

Skydd för visselblåsare är inte någonting nytt i svensk lag, utan det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Den uppdaterade lagen ger visselblåsare ett utökat skydd på flera olika sätt. Det har till exempel införts en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Den enskilda visselblåsaren får därmed ett bättre skydd och kraven för hur rapporter ska hanteras är mycket tydligare.

Detta är visselblåsning

Visselblåsning innebär att en anställd inom en myndighet, företag eller organisation informerar ledningen eller en myndighet om att något oegentligt sker eller har skett. Även arbetssökanden, praktikanter, konsulter och vara visselblåsare. Målet med visselblåsning är att det ska vara lättare och snabbare att upptäcka allvarliga missförhållanden. För att uppnå det måste det finnas ett visslarsystem på plats som de anställda kan använda för att larma helt anonymt. Företag som har ett visslarsystem på plats kan snabbt upptäcka bedrägerier och missförhållanden, förebygga risker och lösa eventuella problem i ett tidigt skede. Det visar även att företaget är transparent och värnar om sina anställda och deras åsikter.

Externa system garanterar anonymitet

Genom att använda externa system kan anonymiteten garanteras bättre, jämfört med när systemen är interna. Ett exempel på det är Swedbank som tidigare använde ett internt system där alla rapporter gick direkt till cheferna. Det kan vara problematiskt om rapporterna handlar om cheferna som mottar dem. Interna visselblåsarsystem kan leda till att anställda inte vågar rapportera bedrägerier eller andra missförhållanden och därför är det viktigt att det finns flera olika anonyma kanaler för visselblåsare. Externa rapporteringskanaler gör att arbetstagare kan slå larm till en statlig myndighet som regeringen har utsett. Det ska gå att slå larm direkt till den externa rapporteringskanalen utan att behöva larma till den interna. Visselblåsaren ska själv kunna välja om de vill rapportera internt eller externt.