Tanken är god men resultatet farligt. Så skulle man kunna sammanfatta den nya miljöbalken. Syftet med miljöbalken att samla miljölagstiftningen och effektivisera miljökontrollen var säkert god, men för landets företagare och för tillväxten är resultatet av miljöbalken direkt farligt. I kontakter med medlemsföretagare möter vi på Svenskt Näringsliv mängder av exempel på hur orimligt miljöbalken slår mot företagen. Och exemplen är bara toppen på isberget. Oron för att bryta mot någon av miljöbalkens alla regler och drabbas av miljösanktionsavgift är stor. I en ledare i Dagens Handel (nummer 2/2003) beskrivs en orimlig konsekvens av miljöbalken. Elektronikskrot kan tas emot i butik även om kommunerna och näringslivet har kommit överens om kommunal insamling. Om konsumenten lämnar in till exempel gamla lysrör i butik så sker en ”mellanlagring av farligt avfall” i butiken. Butiksägaren måste anmäla detta minst sex veckor i förväg. Butiken räknas i detta fall som en så kallad C-anläggning som måste betala avgift, anteckna hur många lysrör som lagras, spara anteckningarna i minst fem år, begära tillstånd för att transportera bort lysrören, skriva transportdokument för varje transport om någon annan sköter transporten, följa regler om egenkontroll samt lämna årlig miljörapport! Missar butiksägaren något av kraven utgår miljösanktionsavgift på mellan 5 000 och 25 000 kronor med åtföljande anmälan till åtal. Från och med den 1 juli 2003 drabbas ännu fler butiker av dessa krångliga miljöregler, eftersom de butiker som säljer tv-, audio- och videoapparater då måste ta tillbaka dessa varor när en kund köper en ny apparat. Men det är inte bara handeln som drabbas. Listan på ”miljöbrottslingar” i miljöbalkens ögon kan göras lång. Detta kan inte ha varit lagstiftarens avsikt och nu är det dags att se över balken för att få en miljölagstiftning som stödjer tillväxt och ett gott miljöarbete. Svenskt Näringsliv har därför startat ett projekt för en översyn av miljölagstiftningen. Syftet med projektet är inte att minska miljökraven utan att få regler som måste bli enklare att följa och handläggningstider som måste bli kortare. Andra konsekvenser av dagens lagstiftning är helt orimligt långa handläggningstider för nya anläggningar eller uppgraderingar av befintliga. Utbyggnad eller ombyggnad av industrier kräver helt nya tillstånd för hela anläggningen. Konsekvensen blir att nya investeringar uteblir eller läggs i andra länder. Men även de myndigheter som ska tillämpa miljöbalken har problem med densamma. Exemplet från Dagens Handel visar också hur orimligt det blir för de tjänstemän som ska arbeta med miljöbalken. I stället för att kunna koncentrera arbetet på de viktigaste miljöfrågorna belastas kommunerna med administrativt arbete för att kontrollera att olika rapporter lämnas in. Vi som arbetar med Svenskt Näringslivs nya projekt ”miljölagstiftning för tillväxt” räknar därför med starkt stöd för förändringar av miljölagstiftningen både från företagare och myndigheter. Ingela Bendrot projektledare, Svenskt Näringsliv Inger Soldéus miljöansvarig, Svensk Handel Anders Ydstedt Svenskt Näringsliv