Att spruta in vatten i produkterna är ett sätt för livsmedelsindustrin att hålla nere kostnaderna. Att använda billigare råvaror av lägre kvalitet eller tillsätta stora mängder billigt socker är andra. Det här är knep som producenterna ofta känt sig tvingade att ta till för att kunna bemöta den starka prisfokuseringen som rått i handeln under de senaste åren. Lågprisdebatten har fått bränsle från många håll: undersökningar som jämför svenska matpriser med övriga EU:s, myndigheter som menar att ökad konkurrens ska sänka prisnivåerna, konsumentorganisationer som gör prisjämförelser och internationella butikskedjor som öppnar nya lågprisbutiker. Självklart är det viktigt med låga priser – men inte till vilket pris som helst. Begrepp som kvalitet och service har nästan glömts bort i den allt tuffare konkurrenssituationen. Nu börjar det hända saker. Regeringen kräver hårdare regler för innehållsdeklarationer för att visa hur stor del råvaror och tillsatser som livsmedlen innehåller. Samtidigt har man just tagit fram en handlingsplan för hållbar konsumtion som har lämnats till riksdagen. Den innehåller förslag om att stödja miljömärkningarna Svanen och EU-blomman samt det etiska märket Rättvisemärkt. Många handelsföretag har också börjat agera mer aktivt. Dagligvarukedjorna tar in allt fler rättvisemärkta produkter i sortimentet. En av förebilderna är Storbritannien, där det säljs fem gånger mer rättvisemärkta produkter per invånare än i Sverige. Ica Maxi Stormarkad är den första butikskedjan i Sverige som är Svanmärkt. Och de 45 butikerna kommer med stor sannolikhet snart få efterföljare. Konsumenternas ökade intresse för hälsosammare mat börjar också synas allt mer i butikernas hyllor. En av de senaste lanseringarna är GI-märkt öl som innehåller färre kolhydrater. Listan över åtgärder för att ge konsumenterna mat med andra värden än bara låga priser kan göras lång. Helt klart är att lågprisprodukterna framöver kommer att få konkurrens om platsen i butikshyllorna.