Nu blir flera av er som läser upprörda, men då ska jag påminna om att Sveriges företagslok just nu drivs framåt av två av de mest utskällda svenska detaljhandelsföretagen i historien. Kanske är det bara jag som är så gammal att jag kommer ihåg fnysningarna på 1980-talet om man erkände att det var en byrå från Ikea som stod i hörnet och skämdes. Vågade du till äventyrs handla på Ikea var det bäst att ha en laddning skruvar hemma eftersom det aldrig fanns rätt antal skruvar till möblerna, det var snedborrade hål och dålig hållbarhet i undermålig spånskiva. Ikea var ett skällsord. Samma sak gällde börsens gullgosse H&M. Den som köpte kläder på H&M köpte dålig passform, tråkig skärning på plaggen och dålig kvalitet. Köparna hade antingen så lite pengar att det inte fanns något val eller så mycket pengar så det inte gjorde något om de köpte skräp som inte gick att använda till annat än putstrasor. Men idag gör Ikeamöblerna sitt segertåg i världen, Ikea har blivit en kraft att räkna med och något man närmar sig med vördnad. Alla, nästan oavsett världsdel, har Ikeamöbler hemma. Och H&M klär de mest påpassade kändisarna och lanserar kollektioner i samarbete med de hetaste designerarna. De vågar dessutom höja priset på sina varor i år. Idag har Lidl drygt 100 butiker i Sverige, hur många anställda vet jag inte, Netto har 76 butiker med 540 anställda. De båda företagen gör sitt till för att minska arbetslösheten och för att ge de stora jättarna lite konkurrens. De båda må ha en del att lära sig om skyltning, svenska fackförbund och miljö men de jobbar i en motvind som inte är rättvis. Det är smart och snyggt att driva lågprisbutiker. Kunderna kommer att förstå det, även om det tar tid. Det gäller bara att ha uthålligheten, och det hoppas jag att ni har.