23948sdkhjf

Statens reklamfeber härjar allt för fritt

Är staten vårt lands bästa inköpare av reklam? Jag säger tvärtom att Sverige är Sveriges sämsta reklamköpare. När Sverige hetsas av EU då går det bra att göra mycket professionella reklamsatsningar. Alla vet att Apoteket och Systembolaget måste vara jätteduktiga detaljister, annars måste vi anpassa oss till EU. Jag efterlyser en statlig reklamköpar-logik.

De senaste veckorna har vi bland annat kunnat läsa: ”Det råder reklamfeber bland statliga bolag och verk – statens bolag frossar i reklam” (SvD). Några exempel är Posten, SJ, Apoteket, Systembolaget, Vägverket, Folktandvården och delägda Telia och Nordea. Staten blev också den stora guldäggsvinnaren 2006. Staten ökar sina reklaminköp år från år och det är roligt att staten inser värdet av bra reklam. Förra året låg mediainvesteringarna på 2,1 miljarder kronor – en uppgång med 40 procent sedan 2003 (motsvarande siffra för hela reklammarknaden är 26 procent). Men hur sker egentligen prioriteringarna? Varför satsas inte en enda reklamkrona inom det område som regeringen utsett till ett mycket stort krisområde: ökande ohälsan. Tänk om bilbranschen skulle ha samma kortsiktiga tänkande när det gäller bilsäkerhet som livsmedelsbranschen har om konsumenternas hälsa. Fetmaepidemin kostade – enligt IHE – Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund – samhället 16 miljarder kronor år 2003. Förra året kom en mycket omfattande handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet med 79 åtgärdspunkter. Många punkter är bra men det är alltför mycket av små åtgärder där det är tveksamt hur man skall lyckas. Ett sådant exempel är åtgärdspunkt 48 – ”Riktlinjer för alla måltider i förskolan, förskoleklassen, skolan och gymnasieskolan ska utarbetas, spridas och utvärderas. Arbetet skall genomföras under en tvåårsperiod – Livsmedelsverket får en miljon kronor för detta”. Inte heller i det löpande folkhälsoarbetet – bortsett från krisplanens 79 punkter – finns pengar för särskilt mycket reklam. Livsmedelsverket får – utöver baskostnader för hemsida och en del informationsmaterial – ca 2 miljoner kronor för information om Krav-mat. Staten sviker också, man har ju visat att man tror på reklam när det gäller. Låtsas att EU har ögonen på vår ohälsa och att den är konkurrensutsatt. Ja, ”privatisera ohälsan”. Det verkar som om det är det som behövs för att man skall se allvaret och ta till effektiva hjälpmedel. Satsa några hundra miljoner kronor i reklam för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. Möt Coca Cola och annan skräpmat med deras egna vapen.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063