I år går det till en person som verkligen förtjänar det: mannen som har pånyttfött vårt grannland Estland. År 1992 blev den endast 32 år gamle Mart Laar premiärminister för det nyss självständiga och ekonomiskt och socialt nedgångna landet. Mart Laar hade en enkel agenda. Landets potential fanns inte i naturresurser utan i mänskliga resurser. Nu gällde det att så snabbt som möjligt frigöra dem. Därför ledde Mart Laars regering den mest radikala chockterapin i det gamla östblocket. Hans regering tog bort priskontrollerna, avreglerade ekonomin och avskaffade jordbrukssubventionerna. För att uppmuntra arbete och risktagande infördes en låg, platt skatt. I stället för att bygga upp ett komplicerat tullsystem beslöt de helt sonika att ta bort alla tullar och införa total frihandel. Mart Laar hade nämligen läst Milton Friedmans bok ”Free to choose”, och tyckte att idéerna om frihandel och låga skatter lät bra. Han visste inte att det inte fungerade. Ekonomer och förståsigpåare från Västeuropa förklarade nämligen att det var omöjligt att göra så, att det var som att gå på vatten. Men ekonomin växte dramatiskt, jobb skapades och handelsströmmarna vände västerut. Eftersom företag inte behövde följa hundratals regler för att producera och handla klarade sig Estland också utan den korruption som har skadat många andra före detta kommunistländer. Estland blev en av de mest framgångsrika och beundrade ekonomierna i modern tid. BNP per capita är i dag dubbelt så hög som 1992 och spädbarnsdödligheten har mer än halverats. Estland gick på vatten. Priset som Mart Laar tar emot är nästan 4 miljoner kronor. Det är mycket pengar. Men de 1,3 miljoner estländarna skapar numera lika mycket värde på tio minuter – bland annat tack vare Mart Laar.