Streckkoden har också gjort att produktiviteten i svenska butiker kunnat öka mer än det övriga samhället. Det framgår av HUIs rapport Streckkoderna och den moderna varudistributionen. Streckkoderna bär det artikelnummer som finns på varje vara. Systemet, som numera kallas GS1, möjliggör kommunikation med och mellan datorer. – Utan streckkoderna skulle informationsflödet vara långsammare, dyrare och mindre precist, säger Fredrik Bergström på HUI till Dagens Handel. Han menar att streckkoderna är en utomordentligt viktig del av den moderna dagligvarubranschen. – Många rationaliseringar som centrallager, mer samordnade inköp, mer avancerad produktionsteknik och självskanning förutsätter att det finns streckkoder, säger han. Från och med 1992 har priserna på dagligvaror i Sverige utvecklas långsammare än den allmänna prisutvecklingen. Om priserna på dagligvaror följt den allmänna prisutvecklingen hade svenska konsumenter betalat 25–30 miljarder mer per år. Enligt HUIs beräkningar kan 5–10 miljarder hänföras till effektiviseringen av dagligvarubranschen. – GS1-systemet har bidragit till ett helhetstänkande i varudistributionen. Leverantörer och tillverkare får tillgång till samma information som detaljisterna. Det gör att företagen kan kapa kostnader, vilket kommer konsumenterna till godo.