Det finns flera orsaker till detta. En är att unga konsumenter ofta är trångbodda och inte anser sig ha plats för pappersinsamlingshögar. Men den viktigaste är att direktreklamen inte är anpassad efter unga konsumenters reklambehov. De är inte intresserade av att bläddra i stormarknadernas annonstidningar för att hitta varor till extrapriser. Och det är knappast i kupongkatalogerna som de hittar de häftiga prylarna. Men inte det är inte bara direktreklamen som missar de unga kunderna. Läsandet av dagstidningar är inte speciellt högt i lägre åldrar. Och kedjornas kundklubbar attraherar dessa kundgrupper måttligt. Det här innebär en utmaning för handeln. Hur når man ut med sitt budskap till de yngre kundgrupperna, som inte bara är morgondagens konsumenter, utan redan från tonåren och längre ned i åldrarna har en stor påverkan på familjernas inköp. Visst är det lättare att nå de yngre konsumenterna via teve-reklam och annonser på internet. Det är också mediekanaler som växer. Men problemet kan inte enbart lösas med internet och teve. Det finns företag som ligger långt fram när det gäller att nå fram med sitt reklambudskap till morgondagens starka konsumenter. Företag som förstått bloggarnas makt över konsumtionen. Butikskedjor som öppnar gerillabutiker för att skapa uppmärksamhet. Märkesleverantörer som ställer ut tillfälliga containerbutiker på platser där kunderna rör sig. Eller som ger smarta erbjudanden via sms. Att nå ut till den nya generationens konsumenter kräver förståss nytänkande och kreativitet. Men det kräver också lyhördhet och respekt för den unga generationens värderingar. Branschen måste lägga örat mot marken och lyssna vad som är på gång. Att jaga extrapriser, klippa rabattkuponger eller hålla ordning på medlemskort från alla olika kundklubbar är inte sysselsättningar som de unga vuxna vill offra sin tid på. En gång var kyrkbänken platsen där allmänheten tog emot information. Snart är tvsoffan lika inaktuell och kall som plattform för informationsmottagning som kyrkbänkar är idag. Det går vare sig att trampa på i gamla hjulspår eller att stoppa huvudet i sanden för att undvika att ta in vad som är på gång. Skyltarna med ”Reklam nej tack” säger inte bara något om den som bor bakom dörren. Det är en tydlig hint om en attitydförändring som borde få både handeln de kommunikatörer man anlitar att tänka om. Och det redan nu.