Men samebyarna har drabbats i olika grad. I Härjedalen har betet varit bra, i Jämtland har det varit sämre. En sameby som har drabbats hårt är Njaarke i västra Jämtland. – Det ser direkt skrämmande ut. Jag har själv fått en mindre andel kalvar än normalt, uppskattningsvis 60 procent av förra årets antal, säger Jan Persson från Njaarke sameby. För honom är det inte bara kalvar som har försvunnit, utan även vajor och många vajor har heller inte kalvat. – Kalvkullen från i fjol är i stort sett utraderad, konstaterar Torbjörn Åhrén ordförande i Raedtievaerie sameby i norra Jämtland. Han är besviken på att det var svårt att hitta andra betesmarker förra hösten, trots katastroftillståndet. – Vi väntade i fjorton dagar på besked och blev till slut tvungna att släppa renarna, säger han. – Enligt den information som vi har fått hittills är kalvarna både färre och mindre till storleken. Många renar har gått förlorade, säger JKristina Jonsson, på rennäringsdelegationen på Länsstyrelsen i Jämtlands län. Om betet är dåligt har renägarna möjlighet att köpa in foder och senare få ersättning genom det så kallade katastrofskadeskyddet som distribueras av Sametinget. Den 22 augusti träffar länets samebyar länsstyrelsens rennäringsdelegation för att diskutera katastrofåret och dess följder.