Därefter kommer framför allt revisionföretag och banker. Men även It-studenterna kunde tänka sig att arbeta inom handeln, Ikea kom på nionde plats på deras önskelista. Handelsföretagen blir allt mer populära som arbetsgivare hos de unga i yrkeslivet. De akademiker som söker sig till handeln kan ofta snabbt göra karriär. Men alla sökande har dock inte de kvalifikationer som handeln efterfrågar. Och handeln efterfrågar arbetskraft, den stora expansionen de senaste åren har skapat ett rekryteringsbehov. Gymnasiets nuvarande utbildning med handelsinriktning, Handels- och administrationsprogrammet, borde ha en viktig roll för kompetensförsörjningen, både när det gäller ingångsjobb och mer krävande toppjobb. Men programmet är idag sällan en merit för dem som gått det. Många gånger har just handelsprogrammet blivit en ”slasktratt” för dem som inte kommit in på de utbildningar som de hellre vill gå eller för dem som inte riktigt vet vad de vill syssla med. Av dagens studenter på handelshögskolor är det mycket få som kommer via gymnasieskolans handels- och administrationsprogram. Ett handelsprogram på gymnasienivå måste vara tydligt inriktat på handeln för att bli attraktivt. Det måste sikta mot handelns egna företag och vidareutbildningar på högskolenivå. Det ska vara utformat så att eleverna direkt kan nå ett ingångsjobb efter gymnasiet och mer kvalificerade jobb via eftergymnasial utbildning. I gymnasieutredningen som nyligen presenterats, finns förslag på ett program för handel och administrativ service. Men risken är stor att detta ännu en gång blir för otydligt och för brett. Den nya gymnasieskolan måste ge handeln ett eget program som bättre bemöter behovet av såväl yrkes- som högskoleförberedande kompetens. Ett eget handelsprogram är vad både eleverna och handeln behöver.