Småbutiker drabbas oftare av utpressning
Småbutiker, restauranger och byggföretag drabbas hårdast av utpressning och beskyddarverksamhet. Att inte betala och att polisanmäla är bästa strategin. Det visar helt helt ny studie från Brå.
Utpressning är vanligast i kontantintensiva branscher, i branscher där svartarbete förekommer och där det finns kontaktytor mot kriminella.
Den färska studie från Brå, Brottsförebyggande rådet, visar att utpressningen ofta har kopplingar till organiserad brottslighet.
- Vi ser exempel på att otillåten påverkan har blivit en ren affärsidé. Man erbjuder skuldindrivning eller beskydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt, en överenskommelse med de kriminella, fortsätter Johanna Skinnari.
Affärsidé för vanekriminella
I över hälften av de studerade förundersökningarna som delvis ligger till grund för kartläggningen, tillhör utpressaren grupperingar inom organiserad brottslighet. I de här miljöerna används utpressning som inkomstkälla och för att vinna status, konstaterar utredningen.
Utpressning i form av beskyddarverksamhet, finns i Sverige som ”problemlösning” och "försäkringar". I det första fallet anlitas kriminella för att lösa problem, som stökiga kunder eller utpressningskrav från kriminella.
I det andra fallet är det vanligt att kriminella först använder trakasserier och skadegörelse för att få företagaren att betala för en "försäkring". Skadegörelsen upphör vid betalning.
Studien konstaterar att det är riskfyllt att börja betala eftersom det snarare leder till fler utpressningskrav. Exempel finns där "beskyddarna" tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar.
Subtila hot vanligare än våld
Utpressare använder subtila hot och anspelningar på företagarens privatliv för att skrämmas och få företagaren dit de vill. Ju mindre kriminellt etablerad utpressaren är och ju mindre status och skrämselkapital utpressaren har, desto mer direkt är personen i sina hot; man visar vapen och hänvisar till kriminella kontakter.
Våld är dock ovanligt i utpressningssammanhang. Genom att hoten är just subtila kan utpressaren lättare avbryta utpressningen utan att tappa ansiktet eller förlora i status om företagaren vägrar att gå med på utpressarens krav.
Brås råd mot utpressning:
- Betala inte . Den som betalar visar att det finns pengar, att man är påverkningsbar och att kravet från utpressaren är "legitimt", och samtidigt dras man in i en gråzon som ökar risken för nya försök till påverkan.
- Polisanmäl. Förutom att man kan få hjälp från polisen är det ett tydligt sätt att markera för utpressaren att man inte accepterar kravet. Dessutom tyder studien på att de företagare som polisanmäler har lättare att bearbeta händelsen och därför mår bättre än de som försöker lösa situationen på egen hand.