Hållbarhetsarbetet börjar med frågor
De små företagen är lika viktiga i hållbarhetsarbetet som de stora. – Totalt i världen står de små textilföretagen för hälften av försäljningsvolymen. Det finns ett fåtal, men stora, företag och sedan finns alla de små – som modemärken och specialmärken som är så otroligt många fler. Och i slutänden är leverantörskedjorna beroende av massan.
Joel Svedlund har i fyra år arbetat på jämtländska outdoorföretaget Klättermusen med hållbarhetsfrågor. Idag kör han eget som konsult och arbetar bland annat för Vinnova-initiativet Peak Innovation med fem svenska sportföretag för att effektivisera deras hållbarhetsarbete.
Från Jämtland till Japan
Joel Svedlund ger ett konkret exempel från Klättermusen, om hur ett litet företag med goda idéer kan påverka också de största.
Tillsammans med den jättestora japanska, globala tygleveratnören (40 000 anställda) Toray har man utvecklat ett helt nytt funktionsmaterial. Det är till 60 procent baserat på växtdelar och växtoljor och sätts på marknaden i år.
– Det utvecklingsarbetet hade vi aldrig haft råd med själva. Toray ville sätta sig med det lilla jämtländska företaget Klättermusen och diskutera, eftersom de trodde på vårt varumärke och vad vi gjorde. Det visar hur ett varumärke, om än litet, kan därmed föda möjlighet till innovation.
” Börja med att ställa frågor”
Och även om hållbarhetsarbetet kanske stundvis kan verka nästan oöverstigligt, är det aldrig för sent att börja.
– Det går att börja jobba hållbart – redan idag. Men kan alltid börja med att ställa frågor. Ju fler frågor man ställer, ju mer händer, säger Joel Svedlund och beskriver hur det ofta gick till när han jobbade på Klättermusen.
– Först ställer man en fråga till leverantören. Leverantören tycker att man är konstig. Andra gången man ställer frågan, får man svaret ”Den frågan har vi fått förut”.
Nästa gång säger leverantören att ”Det här borde vi undersöka närmare”.
– Och fjärde gången man frågar, har man gjort så.
Att utse en specifik person i företaget om jobbar med hållbarhet är en nyckelfråga:
– I ett litet företag behöver det uppdraget inte vara på heltid, men det behövs en namngiven, sammanhållen resurs.
Prismodeller och hållbarhet
Prismodellen inom detaljhandeln är en utmaning för att få till en hållbar utveckling vad gäller till exempel hållbara arbetsvillkor i prudcentländera.
– Vi vet att man i textilbranschen tjänar för lite i producentländerna. Många kan inte överleva på sin lön. Det är inte långsiktigt hållbart.
Men det är inte så enkelt som att bara höja grundlönen.
Joel Svedlund tar exempel med en funktionsjacka.
– Av priset till konsument går – högt räknat – fem procent till lön i arbetare i producentlandet.
15 procent går till fabriken (inklusive tyg).
– Sedan tar varumärket 30 procent, återförsäljaren lika mycket och så kommer momsen med 20 procent på det.
Men när varje led sedan vill behålla sina marginaler, blir ett blygsamt påslag på grundlönen, i slutänden en rejält prishöjd jacka i butik.
– En höjd grundlön med, säg, tio kronor ger på så vis en jacka som blir 200 kronor dyrare i handeln, säger Joel Svedlund och konstaterar:
– De stora kedjorna har nu flera projekt kring hur man kan komma runt det här, projekt som handlar om hur man kan att kunna ge en rättvis lön utan att multiplicera den höjningen i alla efterföljande steg.
Joel Svedlunds lästips:
Living Wage Portal hos Fairwear foundation, www.fairwear.org