Handeln har ett ansvar när det gäller att försöka förhindra och att rapportera misstänkt penningtvätt och terrorismfinansiering. Det är det klara budskapet från Finansinpektionen, FI.

Sophie Bahgat på Finansinspektionen säger att detaljhandlare är skyldiga att lämna en penningtvättsrapport till Finanspolisen om en transaktion är misstänkt efter vidare granskning, exempelvis att en kund köper ett smycke, en bil eller en antikvitet kontant. Om kunden kort efter transaktionen gör ett återköp, och får ett kvitto på detta kan man misstänka att handlaren varit med att göra svarta pengar vita. Särskilt om kunden begär att pengarna ska sättas in på ett konto som inte användes från början.
Mystiskt är det också om en kund köper exempelvis en båt på avbetalning och efter kort tid  betalar tillbaka hela krediten kontant.

Anmäl
Handlare som misstänker penningtvätt ska rapportera till Finanspolisen. Detta är ingen polisanmälan, det avslöjas aldrig vem som anmält, och det är spelar ingen roll om transaktionen genomförts eller om handlaren har avstått från affären, säger Sophie Bahgat.
Hon framhåller att det inte behöver finnas några direkta bevis på att transaktionen skulle vara ett sätt att tvätta pengar, bara att den faller lite ur ramen för vad som är normalt.
Det gäller också att vara uppmärksam på vem det är som köper varan:
Handlaren är faktiskt skyldig att göra vidta en ytterligare granskning när en affär framstår som ovanlig, säger hon.
Dessutom är det enligt penningtvättslagen förbjudet att berätta för kunden att man rapporterar transaktionen till Finanspolisen.

Var uppmärksam
Grossistföretag och e-handlare behöver vara uppmärksamma av flera anledningar. Dels kan de bli lurade av företag på obestånd, dels kan de ovetandes användas för penningtvätt och terrorismfinansiering. Också här gäller det att vara mycket noga med vem man gör affären med. Om en kund vägrar att lämna dokumentation som styrker transaktionens syfte, pengarnas ursprung eller vem som är den tänkta mottagaren. Onödigt komplicerade transaktioner är också en varningsklocka, exempelvis om kunden vill skicka pengarna till Tyskland via Dubai.
Hon framhåller också att man bör vara försiktig om en person verkar vara bulvan för någon annan, inte verkar vara densamma som den faktiska kontoinnehavaren, om kunden är ett företag vars uppgivna omsättning och verksamhet inte verkar stämma med transaktioner som företaget genomför. Plötsliga stora transaktioner som inte stämmer med kundens normala beteende och som inte får en rimlig förklaring bör också rapporteras till Finanspolisen.

Små farliga transaktioner
Terrorismfinansiering är ett svårt kapitel. Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen sade vid ett seminarium för ett år sedan att man tidigare sett de stora transaktionerna som farliga, medan man nu insett att det är små transaktioner som utgör den verkliga faran. Personer som köper tält och kängor i en vildmarksbutik, hur kan man veta att de inte planerar en vandring i svenska fjällen utan i stället avser att ge sig till Syrien och ansluta till IS? Vad ska stadsjeepen användas till? Hur kan man kontrollera att människor som tar SMS-lån verkligen kommer hem och betalar tillbaka lånen efter semestern?
– Visst är det svårt att veta, men jag upprepar med en papegojas envishet att det är viktigt att rapportera, säger Sophie Bahgat.

Samverkan
Finansinspektionen leder ett stort arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism i vilket en rad myndigheter deltar. Polisen, Säkerhetspolisen, Fastighetsmäklarinspektionen, Länsstyrelserna, Bolagsverket samt Sveriges Advokatsamfund är några av dem som deltar.

Artikeln är en del av vårt tema om Säkerhet.