Vid en frukost på torsdagsmorgonen presenterades resultat av hennes forskningsgrupps arbete i en vitbok betitlad Kommunernas detaljhandelsmarknader – uppgång och fall?

Forskarna har tittat noga på var som hänt i detaljhandeln mellan åren 2003 och 2015.

Özge Öner konstaterar att tillväxten i detaljhandeln varit mycket stark, men att den är ojämnt fördelad. På kartor visar hon att en kommun med stark detaljhandelstillväxt ofta gränsar till kommuner där detaljhandeln utvecklats svagt eller till och med går tillbaka.

–Koncentrationen av detaljhandel beror på att människor är benägna att resa för att handla, och att många också arbetar i en annan kommun än hemkommunen, säger hon.

För det lokala näringslivet är handeln viktig. Detaljhandeln utgör 11 procent av BNP och en tredjedel av svensk konsumtion kommer från handelssektorn och 10 procent av alla svenska företag är detaljhandelsföretag. Dessutom är handeln en mycket stor arbetsgivare där många unga och nyanlända får sitt första jobb.

Sverige skiljer sig från andra länder genom en hög produktivitet inom detaljhandeln, och genom att handeln aldrig gick tillbaka under finanskrisen 2008­–2009. ­

Sysselsättningen inom handeln steg brant under åren 2003 till 2015. En mycket starkare utveckling än för arbetskraften som helhet.

I dag är utvecklingen i detaljhandeln inte så nära kopplad till befolkningsutvecklingen. Handeln kan växa också i kommuner med vikande befolkningsunderlag.

116 av landets 288 kommuner har tappat befolkning, men det är bara 35 kommuner som även tappat detaljhandel.

Özge Öner framhåller att 99 kommuner har sett ett tapp i antal män, medan 132 kommuner har tappat i antal kvinnor.

– Det är uppenbart att kvinnor är mer urbaniserade.

Men den berömda nord – syd-dikotomin syns inte på forskarnas kartor. I norr finns handelstäta kommuner som Haparanda och Jokkmokk, där handeln ökar sin andel av sysselsättningen och också ökar i absoluta tal.

Handel och turism hör ofta ihop, men i en del utpräglade turistkommuner som Sunne, Malung och Överkalix minskar handeln kraftigt under perioden.

Hon framhåller också att koncentrationen av handel beror på att detaljhandelsföretagen blir färre och större under perioden. Små butiker på mindre orter lägger ner.

Till sist säger hon att många kommuner i dag börjar tänka mycket mer kring handelns betydelse, och en del har ambitioner att öka sin handel.

Det finns också svårmätbara aspekter ­ handel – främst småskalig handel ­gör en plats mer levande och attraktiv.
– Men säger hon, att försöka öka sin handel på grannkommunernas bekostnad kanske inte gynnar regionen som helhet. Vissa kommuner drar köpkraft från grannkommunerna, det finns ett beroende över kommungränserna.