23948sdkhjf

”Frågetecken kring nya kameralagen”

– Det finns fortfarande ett antal frågetecken kring förslaget på den nya kamerabevakningslagen, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Grundtanken med den nya lagen är att underlätta kameraövervakning, till exempel i brottsbekämpning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten förstärks.

Den nya lagen hänger tätt samman med den nya svenska dataskyddslagstftningen, som i sin tur hänger ihop med EU:s nya reglering om behandling av personuppgifter. Kamerabevakning utgör många gånger personuppgiftsbehandling och träffas därför av EU-bestämmelserna. 

Enligt förslaget ska kamerabevakning i butikslokaler och köpcentrum underlättas genom att dagens krav på anmälan för butik och köpcentrum tas bort, liksom tillståndskravet för köpcentrum.

– Huvudsaken är att butiksmiljön per definition anses så brottsutsatt att butikerna får sätta upp kameror utan att det ska behöva göras individuella bedömningar, butik för butik, säger Per Geijer.

Att tillståndskraven tas bort är bra, menar Per Geijer, som samtidigt frukar att det kan bli en pyrrhusseger:

– Om de individuella bedömningar som ska göras vid varje installation tolkas så hårt som Datainspektionen hittills gjort i ett antal ärenden kan det då snarare bli svårare att få till kameraövervakning – tvärt emot intentionerna i lagen.

Kamerornas förmåga att förebygga brott är under diskussion. Svensk Handel är övertygad om att de fungerar just så i butiksmiljö och kallar dem i sitt remissvar ”en av de viktigaste brottspreventiva åtgärder handeln har” .

– Just när det gäller planerade brott vet vi att kamerorna har avskräckande effekt.

Dessutom är det mindre sannolikt att en förundersökning kring ett brott begånget i butik läggs ner om det finns bilder från övervakningskameror att tillgå.

I sitt remissvar påpekar också handlarnas orgnisation att bilder från butikskameror, både i och utanför butik, ofta används för att utreda grova våldsbrott och lagföra misstänkta.

Polisen hävdar att kamerorna gör stor nytta i situationer och områden där det är svårt att få folk, även de utsatta själva, att vittna. Per Geijer ser inte några direkta paralleller med handeln här.

Det är dock förstås tänkbart att handlaren känner att det är enklare att anmäla ett brott där förloppet finns på bild, i speciella fall när kanske den utsatte butiksanställde av någon anledning skulle dra sig för att vittna.

Idag räcker det om en butik sätter upp en allmänt formulerad informationsskylt om att ett område är kameraövervakat. En del av förslaget som Svensk Handel opponerar sig mot är kravet på detaljerade skyltar, med till exempel kontaktuppgifter tilll dataskyddsombud hos det bevakande företaget som berättar om att kameraövervakning pågår.

– Men i förslaget verkat det som det kan komma att krävas en individuell skylt för varje butik, eller i vart fall för varje kedja. Det kan försvåra för butikerna, säger Per Geijer.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094