Riksrevisionens granskning visar att reformen haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet.
Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades i syfte att förenkla administrationen och minska kostnaderna för företagare.
Förhoppningarna var att reformen skulle stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer fler.
Det motsatta inträffade: granskning visar till exempel att aktiebolag som valde bort revision är långsammare i nettoomsättning och personalstyrka – både jämfört med sig själva innan revisionsplikten togs bort och jämfört med bolag som behöll revision. Inte heller lönsamhet eller företagsöverlevnad blev bättre i bolag utan revision.
– I snitt har bolagen sparat ungefär 10 000 kronor på att inte anlita en revisor. I övrigt kan vi inte se att reformen haft några nämnvärda positiva effekter på bolagens utveckling – snarare tvärtom, säger Nedim Colo, projektledare för granskningen.
Reformen har dessutom försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet.
– Reformen har lett till ökad risk för skattefusk samtidigt som den, i kombination med andra regelförenklingar, har försvårat myndigheternas möjligheter att upptäcka sådan kriminalitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.