HUI menar att accessoarer är det nya smågodiset. Eftersom priset ofta är lågt handlar vi gärna, även om vi bara använder grejerna en enda gång. Ett par nya örhängen för 29,90 har man alltid råd med. Okynneskonsumtion är en konsekvens av att shopping idag har ett egenvärde. Det är en aktivitet i sig, oavsett vad för slags saker man köper. Det är inte behovet av en ny tröja som styr, utan behovet av att köpa något, vadsomhelst. Därför blir allt runtomkring själva transaktionen så viktigt. Kassen till exempel, den blir allt mer betydelsefull. På Lagerhaus går man baklänges i utvecklingen och tar betalt för sin sunkiga tunna plastkasse. De snåla stackarna tror att jag vill betala en krona för att göra reklam för dem. Helt fel! Rätt väg är i stället att erbjuda en snygg papperspåse med stil. Allra helst ska den nya skjortan slås in i silkespapper. Åååå så lyxig man känner sig då. Man glider runt på stan med sin kasse och liksom äääär Paris Hilton eller Ebba von Sydow. Det finns de som har fattat. På Topshop har man en ny slags påse som är ett mellanting mellan påse och papper. På Tessie har påsen tygsnöre att hålla i. Vodafones röda tjocka papperskasse har glada budskap. Sånt är mervärde, sånt är shoppingens bling bling, dess accessoarer i en tid när shopping mer är ett fritidsintresse och ett sätt att leva än en nödvändig transaktion. Man går ut med polarna, strosar i butiker, fikar och lever mitt i konsumtionssamhället som vandrande reklampelare med sina påsar. Idag gäller devisen ”Visa mig din kasse och jag ska säga dig vem du är”. Kuriosa i sammanhanget är att plastpåsar från butiker var hårdvaluta i östländerna under Sovjettiden. Folk använde dem när de skulle vara fina och gå på teater, berättar Magnus Söderlund på Handels. Ytligt men å så mänskligt. Carolin Dahlman är frilansskribent.