Larmrapporter om skadliga ämnen i maten visar sig direkt genom förändrade konsumtionsvanor. Galna kosjukan och fågelinfluensa i omvärlden får konsumenterna att snabbt välja bort importerat nöt- och kycklingkött. Just nu är det fett och socker som debatteras. Genast får de traditionella läskedryckerna och mejeriprodukterna lämna utrymme i butikshyllorna för lättsockrade och fettsnåla alternativ. Den senaste tidens terrorhot mot flyget kommer också att sätta sina spår i vår vilja att ge oss ut på flygresor framöver. Flygbranschen kan med stor sannolikhet mäta upp en minskning i resandet, åtminstone på kort sikt. Osäkerhet är dessvärre också en anledning till att konsumenternas ökade intresse för att använda kort som betalningsmedel nu har mattas av. Handeln, bankerna och kortföretagen har arbetat aktivt de senaste åren för att få kunderna att betala med kort. För handeln har detta varit mycket positivt. Framförallt eftersom fler kortbetalningar betyder mindre kontantkassor och färre värdetransporter med minskad rånrisk som följd. Den senaste tidens nya avtal mellan handeln och bankerna om lägre kostnader för kontanthanteringen var ytterligare ett stort steg mot målet om ett nästan kontantlöst samhälle. Därför är det riktigt olyckligt att den starkt växande korttrenden nu tappar fart. Rapporter om kortbedrägerier, skannade bankomater och kortkoder på villovägar har fått konsumenterna att bli osäkra på kortköpen. Även om de flesta drabbade har fått hjälp av banker och kortföretag så att de gått skadelösa så känner många en ovilja att använda kontokorten igen. Det är därför viktigt att arbeta vidare med tekniken för att minska risken med bedrägerier. Men framför allt är det viktigt att alla inblandade tar sitt ansvar och informerar konsumenterna om hur små riskerna att bli drabbad är och vilken hjälp man kan få. Trygga kortkunder är en förutsättning för att kontanthanteringen ska fortsätta.