Och det är inte bara semestervikarier som begår dessa fel. Det är lätt hänt för en stressad småföretagare att låta en faktura extra slinka iväg ut utan att reflektera över vad den egentligen gäller. Ofta är också beloppen i storlekar som inte väcker större uppmärksamhet. Bakom blufföretagen finns ofta samma personer som dyker upp i nya konstellationer. Dessutom utvecklar de nya bedrägerier, exempelvis med internetdomäner. Under första halvåret anmäldes nära 1 800 bluffakturor enligt BRÅ, Brottsförebyggande rådets statistik. Från Svensk Handels sida bevakas dessa företag noggrant. Företag vars marknadsföring eller agerande är oseriöst läggs ut på Svensk Handels varningslista. Den publiceras även på Dagens Handels webbplats. Det kan exempelvis handla om att ett stort antal klagomål inkommit, oseriösa erbjudanden, försäljning av annonser i publikationer som aldrig kommer ut, produkter och tjänster som inte existerar. Hittills i år har varningslistan uppdaterats med fler än 20 företag som anses som oseriösa och som Svensk Handel vill varna för att göra affärer med. Även Finansinspektionen upprättar en varningslista med utgångspunkt från de anmälningar som inkommer och de kunskaper om företag som inte följer lagar och spelregler som de har. Finansinspektionen varnar för företag när det finns skäl att misstänka att företaget erbjuder svenska konsumenter och investerare finansiella tjänster eller produkter utan att företaget har nödvändiga tillstånd i Sverige eller inom EU. Man varnar även för företag som i övrigt inte lever upp till aktuella författningars krav, exempelvis registrering hos Finansinspektionen. Nu hotas dock varningslistorna. En ny utredning som ska se över om myndigheters opinionsbildande verksamhet ska begränsas kan komma att sätta käppar i hjulet för Finansinspektionens lista. Och även om Svensk Handels varningslista får vara kvar så är det olyckligt att begränsa de så viktiga listorna, som kan förebygga att landets företag utsätts för oseriösa företag med emellanåt också brottsliga verksamheter. Att inte tillvarata myndigheternas kunskap om dessa företag för att varna landets konsumenter och företagare är att slösa bort skattepengar.