Låg kronkurs minskar företagens marginaler
– En toppensommar, sammanfattar Anne-Christine Hedebrant, vd för varuhuset Thuns i Faringe utanför Uppsala. – Försäljningen steg med 40 procent i juli jämfört med samma period förra året. Ålänningar, men också hemmasemestrande svenskar har strömmat till varuhuset. Svenskarna avstår från att resa utomlands på grund av valutaläget, medan ålänningarna finner Sverige extra billigt. Thuns har inte känt av någon negativ valutaeffekt alls eftersom företaget köper in det mesta i svenska kronor från grossister. Ledtiderna är korta, så det hinner inte hända mycket med priserna från beställning till leverans. Klädföretaget Bestseller, som äger bland annat Vero Moda och Jack & Jones-kedjorna, har en helt annan situation. Det köper in allt i danska kronor, eftersom moderbolaget är danskt, och därför är Sverige en belastning för Bestsellerkoncernens resultat. – Den svenska kronan sjönk med 25 procent mot den danska i höstas. Detta kraftiga tapp måste vi kompensera med en rad åtgärder för att ändå kunna leverera ett godtagbart resultat, säger Bo Jonsson, vd för Bestseller Svenska AB. Han säger att volymutvecklingen varit mycket god denna sommar, men inte tillräcklig för att kompensera valutatappet. Starkare press på leverantörerna, färre och större leveranser i stället för dagliga till butik, effektivare logistik, samt billigare frakter är några av de grepp som prövas. Netonnet, som säljer elektronik på nätet och via sitt nät av Lagershoppar, har ännu inte känt av valutaeffekten så starkt eftersom företaget valutasäkrat en stor del av sina flöden. – Branschen är mycket priskänslig, så om vi köper in för dyrt kan vi inte höja priserna mot konsument, säger företagets ekonomichef Annica Larsson. Hos finskägda Iittala, som säljer glas och porslin i egna butiker började året med svag försäljning. Gunilla Ramde som är ekonomichef, framhåller dock att sommarens försäljning gått lysande, speciellt i gränshandelsorterna Haparanda och Strömstad samt i Skåne. Finska, och danska turister har dragit nytta av valutaeffekten, men även norrmän och svenskar har handlat mycket. – Våra egna butiker gör vågen, men visst är våra marginaler mindre, eftersom vi köper in i euro. För den lilla butiken Frank Form i Stockholm känns valutaeffekterna av snabbt. Företaget säljer kläder, heminredning och accessoarer i fräsch design och små serier. Valutasäkring är inte att tänka på, eftersom man bara tar in ett litet antal av varje vara, men Cecilia Nykvist som driver Frank Form menar att unikiteten gör att man kan justera priser både uppåt och nedåt efter valutakursen för att behålla en vettig marginal. – Krisen har inte medfört tunnare marginal, men vi har däremot ändrat vårt sortiment lite och tar nu in färre dyra produkter, säger hon, och tillägger att eurokursen, som var extremt hög i våras, nu börjat gå ner mot mer normal nivå igen. För postorderföretag och andra företag som trycker upp sina priser i kataloger kan valutaförändringar vara speciellt kännbara. – Självklart påverkar den låga kronkursen oss och emellanåt blir vi tvungna att göra prisändringar, säger Ikea Sveriges marknadschef Nils Larsson. – Men när det gäller varorna i våra kataloger garanterar vi att de har maxpriser. Det innebär att vi kan justera priserna nedåt, däremot inte uppåt. Mats Tärning , vd på Bizintel, som utvecklar system för kostnadskontroll, menar att den svaga svenska kronan är en av flera marginalätare som ensam eller i kombination med varandra kan sänka ett företag. – Är varorna 20 procent dyrare i inköp slår det hårt om man har kalkylerat med en marginal på 50 procent, säger han. För att klara lönsamheten måste volymerna upp. Den enklaste metoden att få upp volymerna är att sänka priset ytterligare – något som kan få förödande konsekvenser: – Jag ser många exempel på panikrea. Det är en av de största marginalätare som finns. En reakampanj ska alltid ha ett syfte – och den ska alltid vara väl underbyggd ekonomiskt, säger Mats Tärning. Han menar att det viss behövs kampanjer för att locka kunder, men de ska inte ske slentrianmässigt och inte på varor som ändå är lätta att sälja till fullpris.