Svensk Handel efterlyser en ”Lex Panaxia”
Efter skandalen kring värdetransportbolaget Panaxia efterlyser nu Svensk Handels vd Dag Klackenberg en Lex Panaxia. Läs debattartikeln här.
Tusentals handlare, bensinmackar och företagare förlorade flera dagars försäljningsintäkter när Panaxia gick i konkurs. För många företagare rör det om hundratusentals eller ibland miljontals kronor som skulle användas till att betala leverantörer, löner och hyror.
Få hade kunnat föreställa sig att en konkurs i ett värdetransportbolag skulle kunna få så allvarliga konsekvenser. Den bakomliggande orsaken är att värdetransportbolagen varje dag hanterar 100-tals miljoner kronor och nuförtiden sköter hela kontanthanteringen i Sverige. De institutioner som tidigare har försett samhället med pengar i form av sedlar och mynt tar inte det ansvaret längre. Riksbanken trycker och präglar fortfarande sedlarna och mynten, men när de väl är ute i omlopp tar Riksbanken numera sin hand ifrån hanteringen som överlåts åt de tre värdebolagen Loomis, Nokas och Panaxia.
Även affärsbankerna avvecklar i snabb takt sin hantering av sedlar och mynt. Att växla pengar eller ta emot dagskassor från butikerna är inget som bankerna vill syssla med längre. Att ha kontanter innebär kostnader för hantering och risker för rån och stölder. Allt fler bankkontor blir kontantlösa och slutar ta emot eller lämna ut kontanter.
Behovet av kontanter har inte försvunnit bara för att bankerna vägrar ta emot dem. Fortfarande sker ungefär ett av tre köp med kontanter. Det kontantlösa samhället är ännu en avlägsen vision som inte kan bli verklighet på mycket länge.
Även Riksbanken måste ta mer aktivt ansvar för näringslivets och medborgarnas behov av kontanter. Sverige står inför historiens största byte av sedlar och mynt. Bytet kommer ske i handeln eftersom konsumenternas enda möjlighet att bli av med sina gamla sedlar och mynt är att handla för dem.
Panaxias konkurs har på ett brutalt sätt aktualiserat frågan om myndigheternas tillsyn av värdebolagen. I finanskrisens spår har mycket kraft och energi ägnats åt att öka kraven och tillsynen av de så samhällsviktiga bankerna. Här går man långt för att undvika konkurser genom kapitaltäckningskrav och räddningsfonder. Bankkunderna skyddas genom insättningsgarantier och konsumentregler.
Men faktum är att värdetransportbolagens verksamhet kan vara lika systemviktiga som bankernas. Utan kontanter från de tre bolagen stannar stora delar av Sveriges ekonomi och näringsliv inom loppet av några dagar. Men till skillnad från bankerna finns det varken någon obligatorisk tillsyn eller något skydd för dem som har anförtrott värdetransportbolagen sina pengar. Värdetransportbolagens egen förening Sweguard ska nu på eget initiativ skapa en etikkommission och en etisk kod. Det är bra. Men det räcker inte. Finansmarknadsminister Peter Norman bör genast se över nivån på myndigheternas krav och tillsyn av värdetransportbolagen för att återställa förtroendet.
Panaxias konkurs är en varningsklocka. Det är inte rimligt att företagare inom handeln och andra kontantbranscher ska behöva stå för samhällets alla kostnader och hela risken för kontantförsörjningen. Övergången till nya sedlar och mynt står på spel om inte säkerheten kan garanteras.”
Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel.
Debattartikeln publiceras i Dagens industri i dag, torsdag.