Handelstrender: Färre men större företag – och mer värderingsstyrt
Under det senaste decenniet har nästan var femte handelsföretag försvunnit. De företag som överlevt finns en bransch som enligt branschorganisationen Svensk Handel kommer att definieras av fem övergripande trender som dessutom förstärkts av coronapandemin.
Här är de fem trenderna som Svensk Handel lyfter fram i sin branschrapport Läget i handeln 2020:
- E-handeln fortsätter att öka och når nya kundgrupper.
- Tilltagande konsolidering för att nå lönsamhet – handelns företag blir färre men större.
- E-handelsplattformarnas makt ökar när jättar som Amazon kan investera trots krisen.
- Handeln blir mer värderingsstyrd. Företagen förväntas bidra till en bättre värld.
- Lågpris- och lyxsegmentet går mot strömmen och expanderar antalet butiker.
– Förändringstrycket i handeln är kraftfullt och det kommer inte att finnas tid för en andningspaus för de företag som tar sig igenom krisen. Digitaliseringen accelererar och den internationella konkurrensen ökar, vilket gör att marginalerna i branschen är lövtunna, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
För närvande sker tillväxten främst på nätet – med ett undantag. Lågprishandeln har de senaste fyra åren växt dubbelt så snabbt som detaljhandeln i stort och utgör nu 13,8 procent av detaljhandeln. Det senaste året var tillväxten drygt 8 procent.
Trots att handeln befinner sig i ett läge där tillväxten främst sker på nätet finns ljusglimtar även för butikshandeln. Lågprishandeln har växt dubbelt så snabbt som detaljhandeln i stort de senaste fyra åren och utgör 13,8 procent av detaljhandeln. Det senaste året var tillväxten drygt åtta procent.
– Lågprishandeln har blivit folklig och vi ser hur lågprisbutiker även öppnar i stadskärnorna. En ökad ekonomisk osäkerhet i kölvattnet av coronakrisen banar väg för en fortsatt tillväxt, säger Karin Johansson.
Rapporten lyfter också fram handelns betydelse för ekonomin. Handeln genererar 11 procent av Sveriges BNP, står för 15 procent av de totala skatteintäkterna till välfärden, samt skapar 12 procent av jobben och 21 procent av ungdomsjobben.
– Ska svenska handelsföretag kunna fortsätta att bidra måste de få rätt förutsättningar att möta den internationella konkurrensen, säger Karin Johansson.